Jag efterlyser extremfeministen Jennie Strömstedt och hennes godhetsknarkande feministvänner.

Regeringen och stödpartierna subventionerar det medeltida kvinnoföraktet som de importerar till Sverige. Och deras propagandistiska överklass-"feminister" hjälper inte till. 

Det är lätt att som Jennie Strömstedt vara extremfeminist när allting är klappat och klart.

Hon är 22 år och kom till Sverige från Somalia för sju år sedan. Hela sitt liv har hon levt inom den kvävande klanstrukturen, och att göra sig fri från den har kostat henne mycket. Hon har redan förlorat sin familj, och nu även sitt somaliska föreningsliv i Sverige.

Människor förändras ändå inte, menar de. Men det är faktiskt inte sant.
Droppen som fick bägaren att svämma över var när hon kom för att hjälpa några landsmän att flytta den lokala föreningen till nya lokaler, och blev tillsagd att hon kunde komma tillbaka senare och städa toaletterna i stället, det vore lämpligare fruntimmersgöra. Nasteho Mohamed fick nog. Hon gick hem och spelade in en upprörd Facebookvideo om kvinnosynen som präglar somalierna också i Sverige.

Hon får nu uppbackning av Mursal Isa, svensksomalier tillika ordförande för kultur- och bildningsnämnden i Region Dalarna. Han säger att de somaliska föreningarna – som, påpekar han, tar emot miljontals skattekronor – i praktiken även motarbetar integration. 

Genom att tala öppet om detta tar också han en social risk – på Nasteho Mohamed har folk redan slutat hälsa. De anser nämligen inte att problemet är själva det galopperande kvinnoföraktet, utan att någon påpekar det. Öppet, dessutom.

Hon är född och uppvuxen med precis samma unkna värderingar som sina landsmän. Först när hon var 15 år kom hon till Sverige, och hamnade i ett annat sammanhang, ett där jämlikhetsideal råder. Till en början kunde hon varken läsa eller skriva. Men hon lärde sig, och hon började i svensk skola. Det gjorde intryck på henne när lärarna sade att alla är lika mycket värda och har samma rättigheter, säger hon.