tisdag 13 oktober 2020

Wolodarskis svulstiga drapa är placerad exakt rätt i tiden.

Peter Wolodarski har skrivit en långlång affektbetonad text på FB, jag publicerar ett litet kort utdrag ur den:


- "Mina föräldrar kom till Sverige från Polen som flyktingar i slutet av 1960-talet. För vår familj gav det svenska samhället avgörande livschanser.

 Men även om jag personligen gynnats av det svenska samhällets styrkor, har jag som barn till invandrare också fått uppleva hur det kan vara att betraktas som ”främling” i sitt eget land.

Hur det är att se sin mamma bespottas på tunnelbanan och bli kallad för ”svartskalle”. Hur det kan kännas när ens bror får höra i skolan av en klasskompis att han är ”en jävla jude”. Hur det är att som journalist få mejl där det görs klart att man inte hör hemma här.

 Otaliga gånger har kolleger, politiker och andra nyfikna frågat honom (Wolodarskis far, min anm) om han ”trivs i Sverige”.

Frågan rymmer den där subtila uppdelningen i ett ”vi” och ett ”dom”.


Frågan jag sliter med är varför det har tagit Peter Wolodarski 20 år som journalist, att göra upp med den svenska rasismen som drabbade honom och hans familj på 60-talet. 

Allt handlar såklart om tajming.

Detta är tiden när alla ska med. Som under #metoo-hysterin, alla vill ha sina 15 minuter av medlidande och sympati i rampljuset, och att få joina offermassan, så att vid Gud, ingen ska tro att man är på fel sida.  

Att svenskar är rasister är inne att hävda nu, alla vi vita svenskar ska skämmas unisont, vi bär på skuld av födsel.

Och alla Peter Wolodarskis svansviftande följare blir så gripna av texten på FB, att de likt kvinnliga poliser går ner på knä, trycker Peter Wolodarski till bröstet, sliter sig i håret, hulkar ömt och tackar honom för att han äntligen öppnar munnen och bekräftar vilket avskyvärt och främlingsfientligt folk vi svenskar är.
 ----------- 

 Men vad har Wolodarski för rätt att döma alla oss för att några typer hävt ur sig hatiska grovheter. 
Man väljer själv att se sig som offer. 

Det är vad Peter Wolodarski gör i sin text, väljer att bli offer. 

Och att peka ut oss andra som rasister.



8 kommentarer:

  1. Du Per W har stött en politik som gjort att jag blivit en främling i MITT hemland. Om nu Sverige är så hemskt kan du väl flytta till ett muslimskt land. Det är synd om Per W, han är ju bara chefredaktör på DN.

    SvaraRadera
  2. Tårdrypande historia.

    SvaraRadera
  3. Men hycklaren med familj tyckte nog ändå, att det var så oändligt mycket bättre här än i gamla kommunist Polen.
    Samma resa gjorde dessvärre även en annan Sverige skadlig polsk-jude, nämligen den rakt av kriminella kriminologen Jerzy Sarnecki!

    SvaraRadera
  4. Vem är hon undrar jag. Internet är fantastiskt, googlade.
    Hon är White House Press Chie,f WH PC, Kayleigh McEnany

    SvaraRadera
    Svar
    1. En ny helt galet superfantastisk Quinna till din lilla samling, Messkalle.

      Radera
  5. "Föräldrarna kom från Polen", fanns det verkligen några judar kvar efter nazismens utrotninga? De som.fanns kvar trodde på Sionismen och bosatte sig i Israel där kibbutzer var och kanske fortfarande är ett resmål för unga vänsterungdommar som trodde, tror på kollektivet.
    - Peter är svensk.gift med en blondin
    Jag fattar inte varför han, hans fränder.och hans uppdragsgivare viker ned sig för sionismens största fiende - Islam.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det du, det är vi många som undrar Messkalle. Något svar lär vi aldrig få från Peter Wolidarski och DN.

      Radera
  6. Men när det gäller Israel så viker Sionisterna (alldeles oavsett var de bor) aldrig ner sig för islam!
    Däremot arbetar man frenetiskt med att
    försvaga och rent av förgöra andra välfungerande nationer.

    SvaraRadera