När jag var liten fick jag betyg.
Jag fick vad jag förtjänade från lågstadiet till gymnasiet - vilja, ambition, hårt arbete och envishet lönade sig. Dock inte i Nya Gymnasiet när vår marxist-leninistiske svensklärare, som var nära besläktad med Jonas Sjöstedt, inte betygsatte utifrån kunskaper i ämnet, utan utifrån politiska sympatier, vänsterextrem sömngångarsvada och agitationsteknik. Han sänkte mitt stora A i ämnet från realskolan till ett G.
Då lärde jag mig att det finns sjuka människor som har ett enda mål, och vill rensa bort åsiktsmotståndare för makt. Idag skulle jag ha anmält honom.
Men det har inte gjort att jag i efterhand tycker betyg är skrämmande, dåliga eller farliga, tvärtom de gav mig erfarenheter för resten av livet.
Nu läser jag i Landskronaposten om de förändringar som de kloka och uppskattade politikerna, med Torkild Strandberg L i spetsen, arbetar hårt med för att få den f.d långvarigt invandringskrisiga våldsstaden på rätt köl igen.
Torkild Strandberg menar att det spelar roll att L har gjort upp med SD i kommunen.
– Jag tror att det handlar om att vi har fokuserat på sakpolitiken och inte drabbats av beröringsskräcken.– Vi har gått från att vara en kommun i kris till en kommun där människor känner hopp.
Grattis! 
Bl.a startade Internationell Engelska Skolan för ett år sen i Landskrona, dit söker sig barn som vill gå i skolan för att lära sig nåt i lugn och ro. Där är rektor, lärare och elever positiva till betyg.
Rektorn Chris Nilsson:- För mig är det viktigt att kunna leda effektivt, att snabbt hitta där resurser behöver sättas in.
Lärare: - Det är ett tydligt verktyg, eleverna vet vad de ska jobba efter, och föräldrarna vet ungefär var de ligger till.
En elev i årskurs fem är nöjd med betygen som hon fått och har kunnat se att hennes betyg blivit bättre i vissa ämnen:- Jag tycker det var kul.
Och i hela landet har barn, lärare och föräldrar fått stresskador av blotta tanken på betyg. Vad är problemet, vad är dom så rädda för?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar