På julaftonkvällens hundpromenad

mötte Zudden, Zäta och jag en exakt lika vacker tomte som den här! Skönt att konstatera att han höll sig i grannskapet och inte hade några tankar på att ta sig i riktning mot reinfeldts bostad.

För där satt han svettandes, lite ystert uppknäppt, och stirrade in i den julgran som brann upp mitt framför näsan på honom.