Vem i Sverige skulle acceptera att bli inlåsta sex trappor upp.

Imorse hörde jag på Radio Stockholm P4 om äldre människor som inte kan komma ut på minst en månad när hissen ska renoveras. Det ojjades lite i studion, stackars dom. Suck. Fast alla lösningar är för dyra. 

-Det kostar alldeles för mycket säger hyresvärden Stockholmshem. 

Vem bryr sig om Sveriges gamla.
"Trots att hyresgästerna själva kommit med olika lösningar som trapphiss eller evakueringsbostad, ignorerar hyresvärden vår situation, säger 71-åriga Ann-Margret Pettersson som bor på sjätte våningen. De verkar inte förstå någonting." 

Jag har ett förslag till alla godhjärtade svenska entreprenörer - åk hem och hämta de gamla i en buss, kör dem till Medborgarplatsen, bädda ner dem där, se till att de har det varmt och gott och förse dem med mat och dryck. Tvinga dit alla MSM-murvlar med pistolhot, och ge er inte förrän hela Sverige förstått skillnaden mellan eldsjälar som i ett helt långt liv bidragit till att bygga upp den gamla svenska modellen, och med män som bluffar sig in för att övergödas av andra, trots att de inte befunnits ha flyktingstatus. Tills alla människor har en chans att komma ut varje dag.

Det värsta - när jag googlade på programinslaget - vilket fullkomligt miserabelt utfall! I vår humanitära stormakt kryllar det av inlåsta pensionärer utan hiss. 

Men svämmar över av välfärdsförsörja människor som föraktar vårt samhälle och oss.