torsdag 10 november 2016

Saved by a......!




Själv skulle jag i landets värsta novemberkaos in till stan på gladlunch i city igår, så det var bara att gräva fram bilen i god tid. Infann mig på restaurangen fem minuter sen, efter att ha kryssat mig fram mellan stillastående bilar, bussar och långtradare hela vägen.

Parkerade på en liten oplogad gata i stan genom att ta sats och vilt forcera snön, stänga av motorn och snabbt halka iväg gående. På vänster axel satt en liten näbbig kille som sa: Du kommer att få MYCKET stora problem när du ska hämta bilen, du kommer inte ut lika lätt som du stormade in! På höger axel satt hans gulliga tvillingbror och sa: -Skit i det, du hinner inte fundera på det nu, du får ta det sen, när du kommer tillbaka....."
Lunchen var älsklig, och jag åt en underbar saffransrisotto med lax, vi hade så roligt så jag glömde tiden. Fast vänsterkillen var där på axeln och harklade sig envist lite då och då. Men ääähhh - vem bryr sig om en sån surgubbe, neggo!
Tre timmar senare plogade jag mig fram till bilen med snö upp till låren, sopade och blev glad - det var rätt bil.

Däremot satt vänsterkillen och spelade med fingrarna på axeln och sa lite snävt, sådär - Vad var det jag sa!
Jag körde en liten bit framåt, sen stopp, en lite, bittebit bak, sen stopp, krattade tyvärr lite kvinnligt med kvasten, försökte igen, upprepade lugnt men svettigt proceduren ett antal gånger. Alla vandrande snögubbar som susande passerade förbi hade snabbt höjt blicken nånstans högt - och lång, långt bort från mig.
Så jag var rätt insnöad.
Jag fortsatte hopplöst att gräva och började på allvar fundera på plan B och C.

Så PLÖTSLIGT får jag en uppenbarelse! Som en kamel i öknen stod en liten, satt och svartmuskig rom och log stort med hela guldgarnityret.
Jag hade aldrig trott att en vänlig rom skulle kunna göra mig till universums gladaste just i den stunden! Nu hjälpa, sa han och tog sin jättespade och skottade kraftfullt tre rejäla tag, och bilen kom loss, dansade ut ur sörjan. Jag klev av bilen, gav mannen med stor glädje 100:-, och vinkade till tack.Vilken feeling! Mannen fortsatte som en supersnöhjäte med sin spade, överallt stod människor och viftade desperat. Hoppas han gjorde sig en rejäl hacka.

När jag stoppade ner plånboken i fickan, kom hjältens kompis som stått bredvid och glott på, fram och gjorde pengatecknet med fingrarna, smackade .med tänderna och knyckte på nacken - som om han skulle ha nåt för inget, bara för jag hade visat plånboken . När han inget fick blev han pissed och hytte åt mig.

Jag gillade den första killen mycket bättre.

5 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Du håller stilen

    SvaraRadera
  3. Carina-Fina är en god underhållare.
    Svea

    SvaraRadera
  4. Skatteverket har nog synpunkter på detta.

    SvaraRadera
  5. @Carina

    Jag vill nu inte vara någon tråkig ”neggo vänsterkille” som tynger Din axel ;-)
    ….Men jag vill ändå göra Dig uppmärksam på att sannolikheten är stor att Du var ytterst nära att bli bestulen, zigenarna jobbade i par, utövande en variant av sin nya taktik!

    LT 161113:
    ”Under söndagen har det vid minst tre tillfällen varit personer med snöskyfflar som erbjudit äldre personer hjälp med snöskottning och i ett fall montering av snöskydd. Händelserna sätts i samband med brott eller försök till brott. Nu går polisen ut och varnar allmänheten för åldringsbrott i form av falska snöskottare.
    – Den här typen av åldringsbrott är så utstuderade. Just nu verkar bedrägerierna handla om snöskottning, tidigare har det varit hemhjälp och kontokort. Det är mycket psykologi i den här typen av brott. Man gör allt för att lura äldre i utsatta situationer och när de äldre växte upp kunde man ju lita på folk som ringde på dörren, säger Albin Näverberg vid polisens ledningscentral.
    – De äldre möts av en vänlig människa som vill hjälpa till men egentligen har man helt andra syften. Man har fått in en varg i fårakläder, vi har haft så många liknande fall tidigare i både Södertälje och Stockholm, säger han.”

    En bekant blev av med både sin plånbok och laptop i förarsätet i helgen, på det sätt Du beskriver.
    En överdrivet trevlig och hjälpsam blatte skottar, medan kompisen rensar bilen….

    //SvExit

    SvaraRadera