onsdag 20 juli 2016

Svidande sanningsord till Eliasson, Morgan Johansson och Ygeman.




Det hade inte inte behövt bli flera nätter med bränder och kastade stenar i Gottsunda/Valsätra i helgen. Det skriver polisens hundförare Erik som själv var på plats. Här är hans berättelse.


”Jag arbetar som polis i yttre tjänst i Uppsala och vill med den här texten förklara min syn på händelserna i Gottsunda/Valsätra. Jag kommer sannolikt att få en hel del ovett från polisledningen och en del kollegor, men det bryr jag mig inte om. 

Jag vänder mig främst till alla er laglydiga och skötsamma invånare nämnda stadsdelar. Ni utgör såklart den stora majoriteten av befolkningen i dessa områden. Ni har rätt att kräva att lugn och ro råder i era stadsdelar precis som i alla andra delar av staden.
Det har riktats kritik från olika håll mot polisens agerande vid oroligheterna, eller upploppen som det faktiskt är frågan om. Jag instämmer i viss mån i delar av kritiken.
I dag har tyvärr inte alltid polisen de resurser som krävs för att kunna genomföra en effektiv insats när det uppstår situationer som nu i helgen. Men det hade man den här gången.

Specialutbildade poliser från Stockholms SPT-organisation (kravallutbildade poliser) fanns på plats, ett antal polishundförare med sina polishundar, polisflyget med helikopter osv. Vi hade en väldigt bra resurs. Jag kan lova er att vi poliser som arbetar ute på fältet inget hellre vill än att skapa ordning och trygghet i området och lagföra gärningsmännen.

Vid händelser som de som nu utspelade sig i Gottsunda/Valsätra organiserar polisen sig med en inre stab. Det är denna stab tillsammans med polischef i beredskap som bestämmer de övergripande målen med insatsen. Man beslutade sig för en defensiv taktik, ingen konfrontation fick ske. Målet var ingen skadad personal eller skadade av de som brände bilar, kastade sten och molotovcocktails. Så långt allt gott, det är såklart bra att inga skadas.

Hur fungerar då en sådan taktik i praktiken och vad blir utfallet? Det betyder förstås att polisen håller sig på avstånd utanför området. Redan tidigt på lördagskvällen inkom uppgifter om att en handfull personer förberedde så kallade molotovcocktails och bunkrade upp med gatsten. I det här skedet hade man kunnat åka in och plocka bort stenarna och molotovcocktails och i bästa fall gripa personerna som förberedde sig. Det väljer man från polisen att inte göra.

I stället åker dialogpoliser upp till Gottsunda och pratar med några av de äldre, de är ett antal multikriminella unga män med stort inflytande över ungdomarna i området. Man försöker förmå dessa att prata med ungdomarna om att de inte ska elda osv. Motkravet från ungdomarna blir som så många gånger tidigare, inga poliser ska vara i Gottsunda. Det är nu det börjar bli galet. Samhället i form av polisen lägger över initiativet till ordning och trygghet på ett antal kriminella unga män. Och accepterar kravet på att inga poliser skall vara i området. Hade jag varit kriminell så hade inte heller jag velat ha polisen i mitt kvarter.

Jag menar att med den resurs som fanns på lördagen hade man kunnat bringa lugn i området, gripa förövare och förhoppningsvis lagföra dessa. Det stora problemet är att vi poliser på gatan och människorna i staden inte delar samma lägesbild. Gottsunda/Valsätra är inte Rosengård, Rinkeby eller Tensta. Här är det fråga om ett tjugotal personer från lägre till övre tonår. Om inte vi, polisen, kan hantera dessa vem ska då göra det? Visst, det hade sannolikt blivit konfrontation och eventuellt till och med skador på både polis och upploppsmakare. Min fasta övertygelse är dock att det blivit lugnt ganska fort. Det kan inte vara så, att bara för att det finns en risk att det blir stökigt, så blir polisen passiv. Det kan inte heller vara så att bara för att man bor i Gottsunda så är man imun mot lag och ordning.

Jag satt själv i en polisbuss två kvarter från Bandstolsvägen, rustad i kravallutrustning och med min tjänstehund vid sidan. Därifrån såg jag den ena efter den andra svarta rökpelaren från brinnande bilar ringla sig mot skyn. Stadsbussarna vände vid Linrepevägen, alla som åkt buss från stan fick således gå genom hela Gottsunda för att ta sig hem. Det kändes inte bra, att på den gamla damens fråga om hur hon haltande skulle ta sig till andra sidan av Gottsunda svara, jag vet inte.
Där satt vi rustade med hjälm, benskydd, sköldar, brandsläckare och sjukvårdsmaterial. Till vilken nytta?

Jag kliver ur bussen för att sträcka på benen, då kommer det fram en kvinna med gråten i halsen. Hon är helt förstörd över att ligisterna åter igen vandaliserar hennes kvarter. Hur tror ni det känns att stå där rustad som en medeltida riddare och säga till henne att vi inte får ingripa? Tro mig det svider något vansinnigt i polissjälen.”
Erik
Polishundförare i Uppsala.


3 kommentarer:

  1. Tack Carina för att du uppmärksammat detta veckobrev i UNT.Tager mig friheten att söka sprida detta vidare,genom att lägga in ditt inlägg på Petterssons blogg.Hoppas du förlåter mig.

    SvaraRadera
  2. Såg en uppgift att Frankrike har för avsikt att upprätta ett Nationalgarde, dvs en militär styrka eftersom det rådande undantagstillståndet inte räcker till. Snart får vi troligen se detta ske också i flera andra EU-länder?

    SvaraRadera