Kränkta turkar delar nu denna teckning , och frågar var européernas sympati för Istanbul och Ankara tog vägen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Carina-Fina
- Jag heter Carina och är antingen på så det ryker om det, eller komplett av. Gör ofta flera saker på en gång, mest för att testa simultankapaciteten. Jag är passionerat intresserad av samhället och omvärlden, och startade en blogg för att jag har medfödd skrivklåda. Har gått ner för mellanlandning efter ett härligt yrkesliv som stolt och mallig purser på SAS. Jag bor strax norr om Stockholm, född glad, och har med åren otroligt nog blivit klok. Nyfiken är jag på allt, mest på fortsättningen. Skrattar ofta och gärna.
Den riktiga glädjen hos muslimer, infinner sig väl endast när deras mordlystnad slår till.
SvaraRaderaJupp, när islamisterna fått sin dagliga sil av blodtörst.
RaderaHörde (i övers.) någon egyptiska som framförde samma kritik.
SvaraRaderaHar de hört talas om närhetsprincipen? Det är väl inte så konstigt att näraliggande händelser berör en mest. Så är det i princip överallt.
Och det gäller även kulturell närhet.
Det är inte svärt att förstå. Men vita europeer tycks bära en skuld bara för att.
Radera