”La laïcité” äger.

Frankrikes EU-minister Harlem Désir upprörs, som alla andra maktgalna eurokrater, över att européerna nu vågar rösta på det som de tror på, dvs EU-fientliga och "främlingsfientliga" partier. I Frankrike kan det som den skrämda ybermakten kallar för "högerextrema" Front National bli landets största parti. 

Desir försöker låta reflekterande: – "Strömningarna är ett resultat av den ekonomiska och sociala krisen. Kanske har vi inte kämpat tillräckligt hårt för våra värderingar, inte tillräckligt väl förklarat målet med det europeiska samarbetet. Det råder brist på förtroende för dem som styr, och för EU." 

Ni har förklarat. Att vi röstar på nåt annat, betyder bara att vi äntligen förstått.

Men Desir har åtminstine en siffra rätt. Medan våra dårpippipolitiker klär sig i förtryckarslöja "av solidaritet"(?!??), och kallar motståndarna för islamofober, så försvarar Desir det franska slöjförbudet. 

Han motiverar det med ”la laïcité” – principen om att religion är en strikt privat angelägenhet. 
– ”Laïcité” är samhällets garanti för den fria tanken; friheten att tro eller inte tro och ändå behandlas precis likadant som alla andra av samhället, som i sig själv ska vara religionsneutralt. Vi måste ha detta samhällsfundament för att inte medborgarna ska splittras i en massa smågrupper som bygger på etnicitet eller religion.
– Laïcité är också ett uttryck för att det finns värderingar som gäller alla medborgare, som att stå upp för republikens ideal: revolutionen, upplysningen och de mänskliga rättigheterna. 

Tack för det.

svd