tisdag 16 september 2014

Igenkänningsfniss.

-"Har du tänkt på att psalmboken har åtta tusen låtar, men det är bara  fyra av dem som har en melodi? Dom andra drönar man fram lite på känn. 

Det måste ha varit nån tondöv trubadur som inte fick ett hederligt jobb, som kastade ihop toner på måfå, så att alla kan känna sig ungefär lika dåliga när de sitter där i bänkarna och låtsas att de sjunger. Orden är också på måfå..Man skulle kunna göra en snurra med psalmord som "fader", "herde" "väg" "vandra" och "hans rike", och så snurrar man den och snor ihop en hel psalm bestående av fyra verser som man framför till lite dystervackra toner, som man har slumpat fram på en annan snurra med mollackord på. Sen framför man alltihop med ackompanjemang från en tramporgel med pedaler som gnisslar och knäpper och som låter som den där "tutelitu-tituuu!" som de spelar när man gör mål i hockey. Det hade varit bättre att låta Ted Gärdestad skriva oim allihop. Men det är försent nu."

Ur min bok av John Hennius, "En bit av Georg".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar