måndag 15 september 2014

I avsaknad av Reinfeldt kommer det att hända saker. Och det får journalisterna att drabbas av epidemiskt illamående.

Ännu en av dagens hatartiklar kan man läsa  i DN, där den sorglige förloraren Niklas Orrenius lägger sin bittra pizza : -"Jag har talat med tre moderata riksdagsmän som vill samarbeta med SD, säger riksdagsmannen Richard Jomshof". 

Orrenius menar inte detta som nåt positivt. 

Men det gör jag som hoppas på en klok integration, välfärd för alla, och bromsat utanförskap.

2 kommentarer:

  1. Har lyssnat på lokalradio (Radio Kristanstad) en del under eftermiddagen. Där har reportrar och politiker från landsting och kommuner slagit knut på sej själva. Det gäller hur den här enormt katastrofala politiska situationen ska lösas. Summan av kardemumman är väl ungefär så att alla, absolut alla samarbeten och oheliga allianser är möjliga. Utom det lika absolut uppenbara att samarbeta med SD. Det går bara inte, det finns inte på kartan. Detta om något är väl ett totalt förakt för väljarna. Det talas om att vi som röstat på SD är rädda stackare som inte kan förstå det fina i deras kråksång. Så nu ska de "goda" rädda oss från oss själva. Det enda som man kan förvänta sej är en total kollaps av vårt samhälle. Det är bara frågan om när. Om nu inte "om" inträffar. Just nu verkar det inte så troligt. Sunt förnuft präglar inte det politiska samhällets "toppar" precis.

    Skogis.

    SvaraRadera
  2. Reportern på aktuellt nämner att Sverige nu börjar närma sig övriga Europa med "den här typen av populistiska partier", betyder det att Sverige börjar bli mer normalt?
    Katrine Kielos, aftonbladet: -Nä.

    SvaraRadera