Det finns inget lättare att få "likes" på än förutfattat och vulgärt SD-hat.

Läste just ett inlägg på FB som var äcklad av "alla brunskjortsälskande blekfisar som kröp upp från stenarna samtidigt i detta land igår". Det här är skrivet av en person som jag tycker om, som jag skulle göra allt för och som jag brukar respektera. Och alla hundra  "lajks" likadant, fina härliga människor, men som bekräftar och gullar med varandra i gemensamt hat mot nåt som de läst om i expressen. Jag var som vanligt dumt (- om jag vill bli älskad av alla. Vilket inte är mitt mål i livet.) rebellisk och gick in som ensam motvallskärring:

-Med risk att förföljas av hatare och våld. Här är en SDare, som inte förstår vad du menar. Det känns väldigt förenklat att stigmatisera ca en miljon människor som lättlurade, otrygga nazister och fascister, som ska tvångsbehandlas och isoleras. Jag röstar på SD för att jag älskar alla människor av alla möjliga olika slag, och inte vill se fler människor som kastas in i bilbränningar,stenkastningar och vrede i utanförskap och ghetton - utan all möjlighet till framtid. På altaret av att vi i Sverige ska vara världens liberalaste humanistiska stormakt. Hur kan man vara en humanistisk stormakt när man skiter fullständigt i fattigpensionärer med 7000 före skatt, äldrevårdsboende som varken får gå ut eller duscha, sjuka, utförsäkrade, och har en skola där ingen lär sig nåt, allra minst de som inte fått en chans att lära sig språket ? Finns det nån gräns för invandringen? Eller är det meningen att om inte alla kan ha det bra, så ska vi åtminstone ha det lika jävligt. Den största humanistiska stormakten - är det den som tar emot flest flyktingar i världen - och sen skiter i dem?