Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Carina-Fina
- Jag heter Carina och är antingen på så det ryker om det, eller komplett av. Gör ofta flera saker på en gång, mest för att testa simultankapaciteten. Jag är passionerat intresserad av samhället och omvärlden, och startade en blogg för att jag har medfödd skrivklåda. Har gått ner för mellanlandning efter ett härligt yrkesliv som stolt och mallig purser på SAS. Jag bor strax norr om Stockholm, född glad, och har med åren otroligt nog blivit klok. Nyfiken är jag på allt, mest på fortsättningen. Skrattar ofta och gärna.
Carina:
SvaraRaderaI min lägenhet finns inga fästingar men tid för annan,kommer faktiskt sådana spindlar på besök.Som insektsvän brukar jag spola ner dem i stolen.Alltså ingen grym död,utan en form av recycling !
Är lite "glyttig" när det gäller djur, stora som små. Just spindlar är det ju många som inte gillar och i mina kretsar blir det oftast jag som får rycka in när det skriks i högan sky. Alla förväntar sej då en snabb avrättning av dessa oförskämda kryp av olika slag. Men eftersom jag då lägger ner lite extra jobb på att inte skada dessa av de flesta så avskydda djur i varierande storlek och fason så höjs det många ögonbryn när jag tar upp dem och bär iväg dem så långt att jag känner att nu hittar de väl inte hem igen.
SvaraRaderaJag har faktiskt fått göra uttryckningar där unga damer och deras uppskrämda barn inomhus gick omkring med stora gummistövlar, bärandes på gamla telefonkataloger för att släppa på den stackars spindeln om den vågade ge sej ut på golvet. När jag då infångat denna hotfulla dödsspindel och med den väl gömd i handen lovade att släppa den ute i deras häck fick jag, framfört med vilda tjut, lova att slå ihjäl den. Jag vägrade och vi kom fram till en kompromiss som innebar att jag tog med den hem och släppte den där. Inte helt lätt att köra några kilometer med en frihetsälskande och kittlande spindel i den ena handen och försöka manövrera bilen med den andra. Men både spindeln och jag överlevde detta äventyr.
Dock måste jag erkänna att fästingar och liknande smittobärande djur avlivas så omgående jag kan. Vildsvin är jag väl inte heller så road av i närområdet, men dessa är inte helt lätta att klämma ihjäl på samma sätt som fästingar. Möter jag dessa "cementblock" går vi respektfullt åt var sitt håll med många kontrollerande blickar på varandra och åtminstone från min sida, med ett hopp om att det går lika bra nästa gång.
Skogis.
Har du inget jaktgevär Skogis ? Bor man som du ute i vildmarken,måste man alltid vara som scouter ..Alltid redo !
RaderaEtt sånt har man ju oftast inte med sej på sina små promenader. Om du nu inte menade att jag skulle skjuta spindlarna. Då hade det ju fungerat fast det hade ju blivit väl stora hål i huset. Gott om spindlar = huset hade liknat en schweizerost. Det vete katten om inte min sambo hade funderat på om jag skulle bo i utehuset efter sådana utsvävningar. Att hädanefter bara släppas in den 25:e varje månad. Jag tror hon nog hade tagit sej en funderare på om inte spindlar kanske egentligen var ganska trevliga djur. Då i jämförelse med vissa andra individer i familjen.
RaderaSkogis.
Underbara herrar! Tack för de minst sagt livliga funderingarna kring ämnet. Skogis har just givit spindelfilantropen ett mycket vackert ansikte.
SvaraRadera