Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Carina-Fina
- Jag heter Carina och är antingen på så det ryker om det, eller komplett av. Gör ofta flera saker på en gång, mest för att testa simultankapaciteten. Jag är passionerat intresserad av samhället och omvärlden, och startade en blogg för att jag har medfödd skrivklåda. Har gått ner för mellanlandning efter ett härligt yrkesliv som stolt och mallig purser på SAS. Jag bor strax norr om Stockholm, född glad, och har med åren otroligt nog blivit klok. Nyfiken är jag på allt, mest på fortsättningen. Skrattar ofta och gärna.
Carina hoppas att det inte drabbar er på östkusten,lika hårt som oss i sydväst under gångna natt !
SvaraRaderaSjälv kunde jag inte somna in p.g.a. dånet som orkanbyarna orsakade.Vet inte när jag äntligen slöt ögonen troligen först i morse eftersom jag vaknade först 10 i 10....
Oturligt nog har mina nyputsade fönster,nu täckts av något som verkar vara krater-aska från Island...
Aj, aj, aj, Lars, illa med dina fönster, men det kunde varit värre. Hörde hos mamma att stormen spräckt fönsterrutor. Och hittills är fem döda! Så jag är glad att du är hel!
SvaraRaderaRapport från en motorsåg.
SvaraRaderaGick upp klockan 03:00 för att kolla vägen ut. Tänkte att en tre-fyra träd hinner och orkar jag väl med eftersom jag skulle köra till jobbet vid sådär 04:45. Det jag möttes av var närmast en grön vägg sådär tre meter hög. Andra sidan av denna imponerande vägg kunde anas ytterligare ett antal granar som låg ner över vägen. Det var bara att gå hem och ringa till jobbet och säga som det var. Då fungerade telefonen fortfarande, det gjorde den inte senare. Där jag bor är mobiltäckningen obefintlig, så det är fast telefoni som gäller. Jag fick framfört mitt ärende att det var inte en chans att att komma någonstans.
Hela dagen gick åt att såga sej igenom detta plockepinn av granar i olika storlekar. Tänk om man hade råd att hålla sej med en skördare... suck. Nu var det att såga och ducka och hoppas på det bästa när de hårdspända granarna skulle kapas av, ibland ovanför huvudhöjd. Samt att hålla ett vakande öga på de granar som fortfarande stod upp. Stormbyarna höll i sej hela dagen och visst var det spännande när träden ovanför ens huvud stod som spända pilbågar. Att med motorsåg arbeta oskyddad i stormfälld skog är bland det farligaste skogsarbete man kan göra. Men ibland finns inget val. Men det gick bra, fast nu sitter jag här med värkande rygg och helt utschasad. Fy sjutton för stormar oavsett namn.
Skogis.
Ojojoj,vilken Svenne att ställa till det. Lite massage av sambon brukar hjälpa, och lite heta vetekuddar på rätt ställe. Hoppas på stiltje och lugn och ro för dig!
SvaraRaderaMassage med den tandade brödkaveln, mest troligt. Istället för vetekuddar har jag två dansk-svenska gårdisar som oftast, efter lite om och men, värmer min rygg och knäveck. Om de inte får för sej att de hör en mus i köket, varvid det blir en jump-start med klorna inborrade i mitt skinn. Tandagnisslan och dova stön från min sida! Har man tur hinner man fånga täcket innan det har hamnat på golvet. Ibland hamnar detta täcke i rummet bredvid. Emellanåt blir det lite svårt att somna. Dessa förbaskade möss!
RaderaSkogis.
Hahaha- nya bilder Skogis!!
RaderaFör stormar,ja.
SvaraRaderaDefinitivt om man måste avverka i all hast.'Vad gäller namn.
Det kommer ett namn och går-och hela din världsbild rasar.
Om man får travestera H. Gullberg
Det var väl inte rått och slipprigt?'
Skepparn
Du är en strong man, Skepparn, bara reser dig upp och borstar av dig lite på axlarna.... Kom igen!
SvaraRaderaMitt hus i skogen är så tätt att stormen inte hördes även när det blåste som bäst.Fick öppna ytterdörren för att ta del av naturens dånande rytande.
SvaraRaderai dag har vi en underbar ljus och solig dag med 2 gr plus.
Snön har pudrat marken vit så allt "skröfs" som ramlat ner från träden syns inte.Tids nog blir det dags att städa upp.Men det får man ta då..
i kväll blir det julbord och glädje och gamman.Åka får jag från dörr till dörr,det känns tryggt i decembermörkret.Om 2 veckor vänder ljust tillbaka och redan på nyårsdagen ligger det ett vårskimmer i luften.
Då går vi in i ljusare dagar men det är ändå långt till våren,men den kommer. Håll ut!
Katinka Glahd.
Tack, härligt! Think positive, är det som gäller, förstår jag!
SvaraRadera