"Kåldolmens dag" - Karl XII roterar i graven.
Årsdagen av Karl XII:s dödsdag har I Sverige historiskt högtidlighållits för mannen med den ståtliga titeln; Carl med Guds nåde, Sveriges och Götes och Vendes Konung, Storfurste till Finland, Hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Kassuben och Venden, Furste till Rügen, Herre över Ingermanland och Wismar, så och Pfalzgreve vid Rhen, i Bayern, samt till Jülich, Kleve och Berg Hertig. Greve till Valdens, Spanheim, Mark och Ravensburg och Herre till Ravenstein. Kung endast 15 år gammal, 1697, och ledare till mer vapen och krigare än som var nyttigt för en pubertetssnubbe.
Men för att inga människor ska tro att denne man på något sätt var en storsvensk förebild, så har PK erövrat dagen, omvärderat historien, döpt om datumet till "Kåldolmens dag", och hyllar Sveriges "brokiga och mångfacetterade historia" (mest förvånad att de inte använt 2013s PK-älsklingsord "mångfald") på många ställen i hela landet.
Men jag vill allvarligt varna för deltagandet av Kåldolmens Vän, den slarvige och tendentiöse låtsas-fil-kanden Henrik Arnstad, mannen utan intellektuellt hederlig historieskrivning. Mannen som efter eget förstånd karaktärsmördat nationalismen genom att med moraliska pekpinnar bunta ihop och kalla alla för fascister bl.a Mannerheim och hela Finland.
Så stanna hemma imorgon läs en faktabok, låt ingendera extrem ytterlighet ockupera och skända Sveriges historia.
Jag för min del gillar Karl X Gustav och ännu mer Karl XI till mina skånska vänners förtret. Här kan vi verkligen snacka om assimilering (nåja?). ;-)
SvaraRaderaJag hjälpte härförleden en skånsk vän i förskingringen sedan mer än ett kvartssekel med att installera ett program och till min stora muntration så blev han föreslagen den danska versionen när han skulle ladda ner. Trots att han levt mer än halva livet i Lappland, det vill säga norr om Göingeskogarna, så pratar han fortfarande skaunska men då han besöker sin hembygd så påstår hans vänner att han pratar "norrländska" vilket vi som är utan utpräglad dialekt har vansinnigt roligt åt.
Jag veeeet, händer mig hela tiden. Det är som ett sätt att säga att man blivit smittad av högfärdsblod och att man inte riktigt duger som skåning längre. Och det är det ondaste att höra för det skånska hjärtat.
SvaraRadera