tisdag 1 oktober 2013

" Hämnden är ljuv."

De tre små barnen lämnades i en utifrån igenbommad stuga i Dalarö. Deras pappa tros ha tänt på för att berått mörda sina barn, skickat hot-sms till barnens mamma, och sedan gömt sig på Öland.

Den äldsta lilla flickan lyckades trots allt ta sig ut och skrika hjärtskärande på hjälp, men de två pojkarna i förskoleåldern brann inne.

Det är mycket tårar i himlen idag. Jag får illamående, svimningskänslor och blir full av misströstans frågor när mina värsta fantasier inte vill lämna mig. Om desperationen i vad som hände där inne i röken och lågorna.



All styrka, kraft och ork till mamman och dottern.
I´ll find my way, I must be strong and carry on.

Mördaren? Han kommer att få sitt rättmätiga straff, vilket det största är att hans grymma brott aldrig kan göras ogjort eller sonas.


4 kommentarer:

  1. Jag sitter här och tittar på min 7 månader gamle Thor, som stolt tar sina första stapplande steg i sin gåstol. Han har ett stort belåtet léende på sina läppar. För 10 år sedan gick hans storasyster runt i den på samma vis. Dessa bilder och många andra sitter för alltid fast på näthinnan och i hjärtat. Hur kan någon som har liknande bilder göra något så ofattbart vidrigt?

    //Tina

    SvaraRadera
  2. Våra friska hjärnor kommer aldrig att kunna förstå.

    SvaraRadera
  3. Vi vill ha fler pappamånader!!!

    SvaraRadera
  4. En liten fråga... Vad är pappamånader?

    //Tina

    SvaraRadera