torsdag 1 augusti 2013

Dagens offer på Den Store Ledarens bål

för oliktänkande, i den nya svenska kommandodemokratin: Jerzy Golowkin, som blott kräver att statsministern följer demokratins spelregler. 

Har Golowkin inga åsiktsvänner i partiet? Varför så obehagligt tysta? 


6 kommentarer:

  1. Att se positivt på Sverigedemokraterna eller dela någon åsikt med dem = hård kritik, uteslutning och ut i kylan på alla sätt.
    Att kritisera Sverigedemokraterna, inkonsekvent eller med rena lögner = omfamning, karriärlyft etc. Hela världens gode vän och kanske tom. beröm från expo.
    Dagens politiska samhälle. Även i mångt och mycket, samhället i stort.

    Skogis.

    SvaraRadera
  2. Det är en sak jag grubblar på Skogis, när blev Reinfeldts moderater bästisar med våldsvänstern?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är oförståeligt. Det enda man kan säga med någon säkerhet är att dagens moderater, i alla fall partiet, har under Reinfeldt blivit något helt annat än vad det en gång var och vad de absolut flesta av deras väljare trodde att de röstade på.

      Skogis.

      Radera
  3. Visst är det märkligt att alla dessa gamla högerpolitiker inte reagerar mer och starkare på denna dans med V och MP. Var är de? Vad har tagit åt dem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Köttgrytorna. På flera plan. Kan kanske förklaras med den ekonomiska biten, givetvis. Även risken för social utfrysning, vad ska andra tänka, etc. Man har ju sett hur det går för andra. Skrämseltaktik fungerar utmärkt i det här mycket ängsliga klimatet vi har numera. Det är bekvämast att sitta stilla i båten och hoppas att det blåser över, att det blir bra igen utan att "just jag" har stuckit ut. Den inställningen är bra mycket större än det ideologiska/politiska engagemanget.
      Min egen lilla tolkning.

      Skogis.

      Radera
  4. Inom moderatleden är det nu bestämt att, "största möjliga tystnad" råder, ett påbud från den store cirkusdirektören!

    Kalleman

    SvaraRadera