Lars Lindström, såklart, vi behöver en rosenrasande Ulf Lundell!

Mer än nånsin.

Lars Lindström har sett Sveriges vämjeliga klassamhälle och nojjat ner sig  i eländeskvarnen.
Och vem mår inte pyrt när ensamstående heltidsarbetande mammor har 3- 4000 kronor kvar att leva på när hyran och fasta avgifter är betalda, och när svårt sjuka och arbetslösa svenskar är kastade på  utanförskapets eviga soptipp utan återvinning.
Medan de skrupelfria omsigochkringsig-rikertarna gömmer undan miljarderna på Caymanöarna och skattemoralen hos de limbo-dansande makthavarna är noll.

Så visst håller jag med  Lars Lindström, Ulf Lundell är från himlen sänd när han rosenrasande knyter poetnäven, och aldrig dansar tango i TV:
-" Ingen är så rik att han inte vill ha mer."
- Lundell beskriver den moderata komplotten där brotten preskriberas innan de begås. Han beskriver socialdemokraternas klassresa: först öppna mottagning för flyktingbarn för att sedan sälja hela skiten för tvåhundra miljoner till ett riskkapitalbolag.

Jag har aldrig älskat Ulf Lundell lika hett som idag.

 Journalisten Lars Lindström däremot, som sitter och dreglar efter en verkligt heroisk demagog som står på de svagas sida, är inte han rätt patetisk?
För vem borde göra det jobbet direkt från hjärtat och av ohejdad vana, om inte Lindström och hans vekryggade konsensus-lakejer.