lördag 8 september 2012

Zäta och jag hänger på ön.

Zäta och jag hänger på ön, vi kastar frisbees, leker kurragömme, leker gömma bollen, och letar upp korvskivor i naturen. -Nu får du klara dig själv ett tag, sa jag och satte mig på roddmaskinen bredvid radion. Idag gick det undan, jag rodde så skruvarna under sitsen lossnade, och sprang sen svettig ner mot morrondoppet, när jag fick syn på en gangster-Zäta.
-F´låt att jag liksom tuggade upp den stora fina bollen, det var inte med mening.

Zudden, husses stolta stamtavelsfina wachtel har nu inlett sin bana som den stora vildsvinsjägaren. De två är nånstans i Östergötland och övar sig, först i vildsvinshägn, sen för att nosa upp hare, sen för att göra allt som domaren säger att en riktigt utmärkt exemplar av wachtel ska kunna.
I telefon igår lät Björn sådär........ Zudden ville inte riktigt bråka med svinen..... han såg lite trött ut.

Och jag börjar bli smått nervös, Zudden, mammagrisen, mattes kelnisse, mjukisguldlocken, min stora kärlek och trogne vän, mästare på dog-memory och speciellt förtjust i grisöron och märgben - tänk om jag gjort honom till en Ferdinand?!?!???


4 kommentarer:

  1. Klia han bakom örat från mig :)

    SvaraRadera
  2. Hund/djur-anknytning, då vaknar jag något lite till liv. Angående bilden, så känns den utan vidare igen. En lång rad av liknande händelser har passerat revy genom åren. Från en labrador som glömde vår närvaro och inför våra häpna ögon tog tag i "finmattan" och med svällande nackmuskler drog den mitt itu som en atlet drar sönder en telefonkatalog. Han insåg snart att både matte o husse, slagna av häpnad och med gapande munnar, stod och såg på. Då utgjorde han blixtsnabbt en perfekt sinnebild av uttrycket "skämmas som en hund".
    Annars har det mest varit kuddar, filtar och dylikt som skattat åt förgängelsen. Man skulle inte kunna tro att det går att få in så mycket skumgummi i några små prydnadskuddar. Dammsugare fram och oftast påsbyte, ibland flera gånger. Skamsen hund, men dock en liten skadeglad och förnöjd djävul i ögonvrån. "Ni skulle ju tagit mej med er".
    Vad gäller Zudden ska man väl inte ge upp något hopp. När det passar honom jagar han nog både grisar och harar. Men, kanske inte alltid när det passar husse eller matte. Men okej, det kommer väl alltid att finnas hundar som ser det som under sin värdighet att göra så, åtminstone på kommando. Hav hopp.
    Jag funderar på att skaffa vars en t-shirt till våra gårdisar som det står det klassiska trycket på. "Jag hör dej... men jag skiter i dej". Enligt min sambo har de två samma selektiva hörsel som jag, vad hon nu kan mena med det? Kanske även jag får en ny t-shirt i garderoben. Skogis.

    SvaraRadera
  3. Sådan hund, sådan herre! Skänker ditt hopp till Björn och till den förtvivlade uppfödaren som sliter sitt hår och drömmer pinsamma mardrömmat om Zudden.

    SvaraRadera
  4. Vem ska jag klia Svensson, gangstern eller vapenvägraren?

    SvaraRadera