Lägg denna nia på minnet, Kristina Henkel, jämställdhetskonsult.

Det är tur för Kristna Henkel att hen inte levde på 1400-talet.
Såg hen på Debatt igår, och det var en creepy upplevelse.

Debatten skulle handla om ettåringar som nu sägs vara för små att lämnas på dagis.

Som vanligt i Debatt så var i panelen de med avvikande åsikt i minoritet, dvs en varmt mänsklig fembarns-mamma och läkare Rigmor Robert, de gjorde båda sitt bästa för att belysa situationen utifrån barnet.
Resten var den korrekta statspropagandamobben som vet mest och bäst och talar högst.
Rigmor Robert försökte få mobben att leva sig in i det lilla barnets behov av sina föräldrar, vikten av att känna igen doft, rörelser, röst och synintryck för att bli trygg innan "den sociala fostran" inträder.
Men Kristina Henkel tog ett exempel på hur illa det kan gå för barn som är med sin mamma och pappa:
-"Om en förälder säger till ett barn att `du måste säga förlåt!`, då lär sig barnet ingenting mer än att det är nåt man MÅSTE. Medan om pedagogerna på förskolan säger det, så kan de visa och förklara på så många sätt så att barnet förstår VARFÖR man måste säga förlåt."
HJJÄÄÄÄLLPPP.

I Sverige försöker statspropagandamobben tillintegöra föräldrar och relationen föräldrar/barn på det grövsta. Kanske gör de detta för att mammorna som satt i panelen igår, en som inte har ekonomisk möjlighet i det kalla Sverige idag att själv ta hand om sina barn, eller också  mamman som lämnar sina barn för att hon tycker det är "för tråkigt" att vara hemma med dem,  inte ska drabbas av dåligt föräldrasamvete.

Läs i DN idag om fyraåringen som får vredesutbrott och slåss mot sina föräldrar.
 Och fundera en stund på varför han är så fruktansvärt arg på just dem.
Själv älskade jag varje sekund med mina barn, och kunde faktiskt  alldeles själv lära dem varför det är viktigt att säga förlåt.