Boken är redan en mediasensation, ett utdrag här:
-" Hon slängde igen dörren, hysteriskt gråtande. Skrek nånting om att hon minsann tänkte säga upp sig som morsa och när vi kom in i sovrummet hulkade hon förtvivlat, sminket rann. Vi försökte trösta henne men hon vägrade lyssna på oss, fortsatte bara gnälla om att vi aldrig gjorde ett handtag hemma och att hon var utmattad och knäckt och slut som människa. En annan gång skällde hon ut oss för att vi inte hade tömt diskmaskinen när hon hade bett oss och ställde till en scen mitt på köksgolvet, trots att vi försökte förklara att vi inte hunnit."
????????????????????????????????????????????????????????????
Jag känner instinktivt och direkt: håll hatiska familjeuppgörelser inom familjen.
Vem gagnar det att ett barn fläker ut sig i sin egen erbarmliga eländesupplevelse?
Jag vill definitivt inte vältra mig i spekulationerna inom Wahlgrensfamiljen.
Vi vet alla att allt har två sidor.
Men en mor förväntas inte sälja ut sitt barn.
Så varför ska vi applådera ett barn som i sorgens svarta text på vita evighetssidor hänger ut och lustmördar sin mor.
Skavlan är uppe på tårna, ständigt lika aktuell, så Felicia är en given gäst i fredagens "Skavlan" i SVT.
Och om Skavlan är Skavlan kan vi hoppas på att Anna Wahlberg är med och för sin talan nästa fredag.
sydsvenskan
"Barnaboken" av Anna Wahlgren är en av de viktigaste böcker som jag har läst. Den hjälpte mig att fokusera på det som är viktigt, att få barn att bli självständiga vuxna som klara vuxenlivet. Inte södercurlade halvfigurer som tar mamma med sig på anställningsintervjuer.
SvaraRaderaOm nu Anna Wahlgren har fel och brister rör mig inte i ryggen, det förtar inte nyttan av boken. Jag har inte heller tänkt läsa "Felicia försvann" och det beror inte på om den är bra eller dålig eller är illasinnad eller ej, jag ser helt enkelt ingen användning av den.
Hmm, till Argus: Jag har inte läst någon av böckerna, men tänker att har man lästd en ena så borde man läsa den andra - för att få en motbild, och förstå...
SvaraRaderaI övrigt, Anna Wahlgren har i mina ögon alltid verkat vara en flumkärring, nu får man höra att bilden stämde... /Christian
flumkärring eller inte, jag uppskattade Barnaboken. När andra syskon säger sig inte känna igen Felicias historia, blir jag misstänksam över denna personliga vendetta, som jag tycker borde tas mellan mor och barn.
SvaraRaderaJag har ingen personlig uppfattning om Anna Wahlgrens handel och vandel. Även om hon inte varit bokstavstrogen mot "Barnaboken" så förtar inte det min behållning av själva boken.
SvaraRaderaBåde "Felicia försvann" och Skavlan tänkte jag därför hoppa över.