torsdag 8 september 2011

Att slå, eller inte slå. Sina barn.


Europa må ha samma valuta och andra tecken på ökande gemensam politik och kultur, men uppenbarligen har nord och sydEuropa mycket som skiljer, inte bara hur man sköter finanserna.
Också uppfostran delar nord och syd.

Nu har en italiensk pappa ställts inför svensk domstol för att ha misshandlat sin 12-årige son på öppen gata, och debatten är het i Italien. Tidningarna skriver att pojken fick en örfil då han vägrade följa med på restaurang och äta svensk mat, när han istället ville ha pizza.
Men vittnen som ringde polisen uppger att det faktiskt handlade om misshandel, flera kraftfulla slag mot huvudet och lyft i håret.'

Barnaga har varit förbjudet här sen 1979, och för de flesta svenskar är det helt obegripligt att man slår i uppfostringssyfte - speciellt för oss som själva slagits blodiga som barn.
Ingen av oss skulle komma på tanken att slå vuxna människor som uppför sig dumt, så varför ge sig på försvarslösa barn med våld.

Att sen den semestrande italienska pappan tvingades spendera tre dagar och två nätter i en cell, och inte får lämna Sverige förrän efter rättegången, kan tyckas helt bortiskogen.
Vårt rättsväsende är ju mer känt för sina öppnadörrars-politik, åtminstone då det gäller riktigt grovt återfallskriminella.

SvD

6 kommentarer:

  1. Ja så konstigt att den italienska pappan fick sitta inne när andra får sitta ute.

    Hörde honom på nyheterna och det var inte konstigt att örfila olydiga barn. Om man då vänder på det, tänk om han örfilat en vuxen då hade det varit konstigt?

    kommer ihåg en händelse i Italien på 70-talet när jag tågluffade.
    En italiensk mamma slog sin äldsta dotter, sedan slog det barnet sin lillasyster. Mormordern som var med dem led och det var ett himla liv på perongen. otrevlig händelse.
    Man skall inte slå på någon.

    Eva-Marie

    SvaraRadera
  2. Absolut Eva-Marie, det går utmärkt att prata, tala, förklara och berätta. I alla sammanhang.

    SvaraRadera
  3. Fast nu för en stund sedan snackade jag med en upprörd äldre dam. Hon bevittnade igår när hennes cykel höll på att bli stulen av vad hon sa " en sån där mörkhårig med keps och huvtröja, något arabliknande).

    Hon skrek och cykeln slängdes i buskarna (mitt på ljusan dag). Om hon hade fått tag på killen hade hon örfilat honom "men då hade jag fått tillbaka dubbelt upp" var hon övertygad om.
    Hon var så upprörd så hon pratade säkert en halvgimme om händelsen, arg ledsen och uppgiven om hur samhället och Malmö ser ut idag.

    Eva-Marie

    SvaraRadera
  4. Oj, slant skall stå halvtimme

    SvaraRadera
  5. Eva-Marie:
    Är det inte lika bra att göra som befolkningen i Tripoli,kapitulera och flytta ut till Sjöbo...Eller har "rebellerna" också denna ort i sin hand ??
    I varje fall lär det kännas tryggare,att tälta på Rommelåsen,än bo i Malmö !!
    Personligen känner jag enbart oro,när jag tvingas byta tåg i "din f.d.stad".Lite av samma känsla,när tåget rullar ut ur regionen,som när man på sin tid lämnade DDR.

    SvaraRadera
  6. Lars,jag läste just om Veberöd där har MC gäng Outlows etablerat sig och polis har gjort tillslag. De hittade narkotika, sprängämne och yrkeskriminella. Vart skall man flytta, det finns skit överallt verkar det som.

    Än kapitulerar inte jag. Jag håller än så länge fanan högt.
    Tråkigt att du känner så i Malmö när du bytar tåg. Annars så anser inte de styrande politikerna här att det finns anledning för oro. "Malmö är inne i en spännande utveckling"

    Eva-Marie

    SvaraRadera