fredag 19 augusti 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oskar sa: - "Denna blogg är en stilla oas för frihetstänkare." De vackra orden kom så nära min tanke om hur det ska kännas att vara här! Jag kontrollerar inte era kommentarer, gör det själva och ta ert ansvar enl svensk lag.
Så ledsamt, hur gammal blev han?
SvaraRaderaSänder en tröstkram från the world wide web
"Bloggosfären" deltar i din sorg och beklagar din förlust. :-(
SvaraRaderaLedsen o beklagar
SvaraRadera/ingvar
Så smärtsamt, men ni gav honom ett underbart hundliv och han gav er underbara minnen.
SvaraRaderaKram! Återkom snart!
SvaraRadera// Anne
Kan bara beklaga,och önskar att ni snart kan komma över sorgen.
SvaraRaderaHej Carina.
SvaraRaderaTrist och ledsamt.
Kram på dig
Eva-Marie
Anonym sa...
SvaraRaderaJag gråter med er. Det är svårt att förlora en människas bästa vän. Krama Zudden. Han har förlorat en kompis även han.
Jag är uppfödd med hundar omkring mig. När jag var liten 2-3-4 år hade jag en ständig livvakt. Roy hette han. Glömmer aldrig den dag han gick bort. Hans grav finns ännu bevarad 60 år senare.
Per
Tack för så fina kommentarer, varmt att veta att ni finns!
SvaraRaderaOtroligt att vi hade två jaktlabbar för ett halvår sen - och nu ingen.
Wachtel-Zudden kommer ju starkt, men han jagar inte som en labrador, apporterar inte. Han är en stötande hund, jagar efter eget huvud och ska själv hitta viltet i skogen åt sin husse.
Kram
SvaraRadera