Inatt ringde mamma i största nöd och förtvivlan.
- Jag önskade bara att jag skulle få dö först, kved hon över telefonen.
Cancern kom som en mördare om natten och slet livet ur henne med jävulusiska smärtor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Carina, jag vet inte vad jag skall säga, men mitt i all sorg och förtvivlan hoppas jag att din syster fått frid nu och att du och de dina inom en snar framtid kan få må bättre.
SvaraRaderaVänligen
Plutten
Mina tankar går till dig och din familj,med vetskap om hur sorg känns att bära...
SvaraRaderaÄr med dig i mina tankar, Carina!
SvaraRaderaCancer är den hemskaste sjukdomen. Den tog min kära pappas liv för exakt 20 år sedan.
Din mor har fått uppleva det som är allas föräldrars största mardröm....
Kramar från HellBoy
Ni är guld mina vänner!
SvaraRaderaStor kram till dig Carina.
SvaraRaderaEva-Marie
Våra tankar är med dig! Jag minns henne hur det var för många år sedan. Massor med kramar till er alla! V
SvaraRaderaTack för kramar, Eva-Marie och V. Grymt. Tungt.
SvaraRadera