måndag 8 augusti 2011

Jag har ett stort hjärta,


delar gärna med mig, är storsint, inte kantig och egensinnig, och har inga extrema ha-begär för egen del. Jag är laid-back och inte påflugen, tränger mig aldrig på, utan försöker istället lyssna in och vara smidig.

UTOM.

När det gäller: KRÄFTOR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag älskar dessa röda små godisar så hjärtinnerligt, mest i världen faktiskt.
Endast man och barn kommer före.
Att ila hem med en alldeles egen hink, suga, sörpla, njuta, bita, tugga och avnjuta är för mig höjden av himmelsk lyx.
Ibland måste jag dela.
Försöka dela.
Ändå tar jag det oerhört personligt om nån annan tar honan med de största klorna och fastaste stjärten. Det svider i bröstet, alla oförrätter jag drabbats av i livet går nu ut över medkräft-ätaren, jag vill klippa sönder den lustiga papphatten, jag vill sticka kräftkniven i näven, slita till mig skålen, gömma den.
Och kanske, om jag får fundera och krusas en stund, kanske, kanske så småningom dela ut några små, förkrympta hanarna till de andra.
Man kan väldigt lugnt säga att kräftor lockar fram det absolut sämsta hos mig.

VT DN

2 kommentarer:

  1. Mmmmm jag älskar också kräftor. Skall på kräftskiva både Fredag och lördag MUMS.
    På fredag kräftskiva med grannarna på gatan,vi har knyte. När de tröttnat så äter jag upp det dom har kvar så att de slipper slänga :)

    Läääängtar
    Eva-Marie

    SvaraRadera
  2. Vicken tur du har Eva-Marie! Tröttnar? Blir över? Vad betyder det?
    Tur jag inte är där bland de överblivna, det hade blivit en första prövning på vår nya fina vänskap....!

    SvaraRadera