Att otrohet kan knäcka ett förhållande är knappast någon nyhet. Men ekonomisk otrohet – det vill säga att gömma undan pengar eller ljuga om inköp för sin partner – då?
Om man var gift med en mycket äldre man, vars leksaker var kottar och en hemgjord fotboll, och en klänning aldrig fick kosta mer än 200:-. Och om man inte ville att han skulle börja skrika, hånflabba, hämnas, kalla dig för saker och ställa till med scener?Fick man då säga att en tusing-klänning kostade 150:-?
Eller är det fortfarande otrohet?
Isåfall, har jag haft en affär i första äktenskapsupplagan.
Fast med egna pengar.
Så många av dem som varit ”ekonomiskt otrogna” har….
… gömt pengar 58 procent
… gömt ett mindre inköp 54 procent
… gömt en räkning 30 procent
… gömt ett större inköp 16 procent
… gömt ett bankkonto 15 procent
… ljugit om en skuld 11 procent
… ljugit om en inkomst 11 procent
Metro
Jag vet att vissa modellbyggare mörkar sina inköp för deras partners. Kan ju synas vara en skitsak men låt säga personen ifråga har runt 100 byggsatser (ej ovanligt) i lager a 300 så blir det ju en del pengar. T.o.m mycket pengar. "Näh, f-n den var inte dyr. Rea vet du..."
SvaraRaderaApropå smusslande modellbyggare så måste jag få berätta en historia. Förra året gav Airfix ut en Sea Vixen (engelsk kärra) i 1/48. Detta emottogs med jubel av de engelska modellbyggarna. Nu var det så att en av killarna hade fått en sådan i julklapp av sin fru. Han kunde se att det var en Sea Vixen utan att behöva ta av julpappret pga av paketets utformning. Problemet var att han kunde inte vänta till juldagen att få öppna paketet så en kväll när han var ensam så öppnade han julklappen och lyfte ut allt innehåll och stoppade i en annan oöppnad byggsats, nämligen en Canberra, vilken är ungefär lika stor. Och sedan startade han en byggtråd med bilder och hela konkarongen där han beskrev hur smart han var, ivrigt påhejad av oss andra. Snubben var själaglad över att han lyckats lura frugan utan att hon misstänkte något. Döm till vår stora förtjusning när hans fru öpnnar ett konto på sagda modellbyggarforum och läser lusen av han. Det blir inte bättre än så.
/Plutten
Ridå!
SvaraRaderaSka man lura en kvinna måste man se till att man lyckas!
Gjorde en grej när min första make varit i USA på resa, jag var hemma med två små toddlers. När han kom hem betedde han sig så skyldigt!
När han fram kallat bilderna från resan och visat oss ,så flög plötsligt fan i mig, och jag kollade i smyg på negativen. Såg en koprometterande bild, framkallade, la i en presentkartong, slog in fint, och krullade banden- Snart kom morsdag.
Vi satt ute i majsolen i vårt hus precis på Bovens strand, kaffe, smörgås, löskokta ägg, O´boy t barnen. OCH en present till mor! Exmaken såg förvånad ut, presenter var inte hans grej. Fast det är ingenting mot hur förvånad/grön i huvudet/illamående han blev när jag sakta plockade upp det fint inramade fotot på honom och en madam.
Kram Plutten!
Vad är det man säger, att hämnden skall leverers iskall. Gud vilken tråkig upplevelse. Mig veterligen har jag aldrig blivit bedragen så jag vet inte hur det känns men det måste vara väldigt smärtsamt på flera olika sätt. Så vilken tur att du verkar ha hittat rätt denna gång.
SvaraRadera/Plutten
Hans min och raskt påkomna stammande förklaringar, var värda allt elakt spel!Obetalbara!
SvaraRaderaHan lärde sig nåt också; Om man ska vara otrogen, ska man åtminstone se till att inte bli påkommen, ha-ha.
Nä, fy, det var inget roligt äktenskap, tur att det finns en andra chans, och att jag är optimistiskt lagd!
Är du?
Nej, jag är inte optimistiskt lagd. Tvärtom är jag en mästare på att måla fan på väggen. Så jag planerar alltid för värsta tänkbara utfall och om det inte skiter sig så blir det en positiv överraskning. En nackdel med en sådan strategi är att den är väldigt energikrävande samt att man lever alltför mycket i framtiden. Fördelen är att man lättare kan hantera konkreta problem när de väl dyker upp. Så å ena sidan är jag en glad extrovert skit med försmak på att prata "ytligheter" och å andra sidan har jag en "mörkare personlighet" som endast de närstående känner till. Fast det är ju knappast unikt. Nä så att jobba som någon satans jävla optimistkonsult är inte min grej (och tur är väl det för merparten skulle bli tvungna att käka antidepp efter jag var klar med dem) ;-)
SvaraRadera/Plutten