Polisinsats i Skellefteå.

"Polisinsats" står det i Norran, uuuuhhh - respektingivande, står nästan i givakt när jag skriver.
Men, vad hände, vad hände var det, bankrån, självmordsbombare, våldtäkt, knarklangare eller otäcka galningar som attackerade oskyldiga med yxa och machettes??!

Nä, en man utövade yoga på stranden - endast i stringbadbyxor.
En polispatrull med två uniformerade poliser kom och förhörde den 30-årige mannen, och uppmanade honom därefter att klä sig "mera anständigt".
Efter polisens förhör tog mannen på sig sina kläder och försvann från platsen.
Det är verkligen tryggt att polisen kommer när man ringer efter dom. När dom verkligen behövs.

Fick en hysterisk flashback.
En sommar i Toscana, exmaken var för ovanlighetens skull med familjen på hela resan, och för detta tillfälle hade pojkarnas pappa, som var nästan 20 år äldre än jag, tuffat till sig med ett par nyinköpta badbyxor. Maken var ingen exhibitionistisk natur i vanliga fall, mer den lite laidback direktörslooken.
Men när vi står där vi fyra och väntar med våra flytsaker, spadar, hinkar, pengar till glass, badlakan, solglasögon och liggunderlägg då kommer Ex i leopardtarzantangas!
Och så var det förbjudet att skratta. Vissa har svårt att se något roligt med sin egen person. Så vi knep ihop hela semestern.
Och var så tacksamma att ingen larmade polizia.
Flera, flera år efteråt låg de några år äldre sönerna och kollade på gamla familjevideos, jag hörde från köket hur de asgarvade, släppte skamligt alla hämningar, rullade runt som maskar och ömsom kved, och ömsom vred sig av bubblande befriande skratt. Jag kikade in, och såg deras far på videon i sina Tarzantangas promenerande på den folkrika stranden.
Luften gick ur mig som en champagnekork, skrattet som legat i magen i alla dessa år behövde, måste bara få komma ut.
Förlåt.


Expressen aftonbladet Norran folkbladet SvD DN