Om att bli vuxen, ja äldre då.

Det är då man bestämmer sig för att göra sig av med energitjuvarna, all barlast som suger musten ur dig, men som inte har en tanke på att ge så mycket som en lillfinger tillbaka.

Så länge alla var unga, och umgicks i stora glada gäng var det lättare att köpa någons negativa sidor, egocentricitet, girighet, bortskämdhet, småsnålhet, rättshaverister, ansvarslösa bortskyllare, och dom som tillåter sig att bete sig som svin med attacker på sin omgivning och iskallt förväntar sig allmän amnesti.

Jag är en glad plussare, och mitt liv går ut på att göra gott, att glädja människor, hitta på roliga saker, vara hjälpsam, ställa upp, finnas, en klippa med otroligt gott humör, inte såra, inte skada, inte göra ledsen.
Egentligen lika gyllene regel, som enkel; att vara mot andra som man själv vill bli bemött.
Somliga kommer tragiskt nog aldrig dithän.
Dom kraschar in i människor som vore medmänniskorna deras privata slagpåsar.
Numera när det som är kvar av livet är lite mindre än det som man har bakom sig, så betackar jag mig.
Och väljer bort.
För min egen välmågas, harmonis och lyckas skull.
Och om inte jag är rädd om mig - vem ska då vara det.