Igår var Björn och jag på middag i jaktens tecken. Värdinnorna, systrarna och älskans-hjärtekompisarna, serverade en trerätters, som skulle gjort Stefano Catenacci tårögd av salighet. Så gott, så gott, så gott.
Och så nya vänner!
Det är alltid lika spännande att se vem man parats ihop med, och ynnesten att bara sådär en helt vanlig lördag, få möta nya färgstarka och fantastiska människor, medan värdinnorna pysslar om och skämmer bort en. Vicken lyx.
Promenaden hem inatt och nu på morgonen, 40 minuter i vardera riktningen, genom vitsippsträdgårdar i azurblått månsken, respektiva generösa solskensstrålar, satt bra på den himmelska glace-au-fouren........
Kvällens fråga kvarstår dock; om man nu skulle få lov att skjuta en ålderstigen elefant, hur tar man ur den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar