Höstens Kursprogram.

I Dalarö i söndags köpte min Björn och jag varsin tunnbrödrulle med chorizo och potatismos, och satte oss att njuta i det snövita solskenet. Men....korven var god, helt OK, däremot moset och tunnbrödet - det blev bara för mycket och växte i munnen. Så, de vackra änderna skulle bjudas på min lunch. Och jag hann inte tänka tanken förrän jag stod fullkomligt omringad av tjattrande änder, de var ända uppe och pockade på mina stövlar. Tunnbrödet var segt men jag slet det i småbitar så moset skvätte omkring på de vankande små liven. Det var en rätt lustig syn när det damp ner en mosklick mitt på en förvånad ands näbb.
Nu är den viktiga frågan - gjorde jag rätt i denna spontana utfodring?
För att få pinfärsk kunskap och uppdatering om fågelmatning, arrangerar Medborgarskolans Olle Dufva (!)en kurs i duvmatning, som startar i mars i Stockholm och Norrtälje.
Och det är på riktigt.
"Vi lär oss bryta bröd i lämplig storlek och kasta utan att träffa duvorna i huvudet. Vi tränar in duvornas läten, huvudrörelser och stirrande blick för att smälta in och våga oss närmare. Öva gärna hemma framför spegeln. Du lär dig locka duvan att äta direkt ur handen. Eget bröd medtages."

Är det ens tillåtet att mata duvor?