-Ja, jag såg, svarade maken. Men jag föredrar papper, trots allt.
Jag vet, visst var den rolig!!
Men alla skämt är inte alls lika roliga, och alla människor har definitivt inte humor.
Vet inte hur många "skämt" om vapen, bomber och kidnappningshor jag hört under alla mina år som flygis. Förr bemötte jag dem med en gäspning och en huvudskakning, efter 2001larmar jag polisen. Man leker helt enkelt inte med vissa saker.
Det går inte att förklara eller förstå varför vissa av oss tycks finna dessa djupt allvaliga stunder som perfect for a joke.
Så självklart finns det pantade människor som nu tycker det är "jätteroligt" att skoja om pistoler och skjutningar i Malmö .
Danska Ekstrabladet skriver idag om tre episoder i Malmö.
På presskonferensen betonade polisen att avskjutning med startpistoler för "skojs" skull, inte är lämpligt i den nuvarande situationen.
– Det är inte rätt tidpunkt att springa runt i Malmö och vifta med pistolattrapper. Vi har tillräckligt att göra, och behöver verkligen inte åka ut på den sortens utryckningar.
Sluta genast.
Expressen
Kanske inte läge att smälla brödpåsar i Malmö... Tänker även på tyska som flög till USA efter 9/11 och som vid tullkontrollen när dom granskade hennes ena väska skämtade "bomben är i den andra väskan". Det borde hon inte ha sagt, skämttoleransen hos tull och gränspolis är redan i vanliga lägen nära den absoluta nollpunkten. Så hon åkte ut ur USA med öronen först...
SvaraRaderaNej, det finns lägen där det inte är särskilt smart att skämta. Senaste resan höll familjens 14-åring på att kläcka ur sig något korkat på Heathrow, men vi hann stoppa honom i tid.
SvaraRaderaEn annan gång i passkontrollen i en amerikansk stad, ville inte maken förstå varför han skulle göra si och så, utan startade en diskussion med passpolisen, som började se ut som tjurens Ferdinand när han satte sig på biet.
Då är det bra att kunna väsa på svenska "snacka INTE, gör precis som han säger".
Vi blev insläppta, till passpolisens kommentarer om imbecilla europeer.
Kanske detta skämtande beror på ett slags nervositet? Att om lilla oskyldiga jag försöker skoja lite, försvinner kanske lite av min egna flygrädsla ...?
/Öbon
Ja, du Öbon, det kanske är en förklaring?
SvaraRaderaNä, nu måste jag delge mina erfarenheter med den bayerska gränspolisen. Med en god vän, järnvägsentusiast som jag, åkte vi påsken 78 inom ramen för "kleiner Grenzverkehr" (förenklad rutin för dagsbesökare från det västtyska området nära gränsen) från Kassel till Saalfeld i sydvästra DDR för att fotografera ånglok. Det innebar resan dit över natten och hemresan nästa. Inresan till DDR i vargtimmen var inget problem, inte utresan på kvällen heller. Det var samma nattskift igen, som frågade om vi hade lyckats med vårt uppsåt. Sedan rullade tåget över till Bayern. Först kom tullen - inga problem. Sedan kom en "Obersturmbannführer" från bayerska gränspolisen. Han förhörde sig noga om vad vi hade gjort på andra sidan. Han frågade och frågade: har ni sett något särskilt? Till slut, dödstrött, gjorde jag blunder nr.1: Ja, sade jag (med sanningen överensstämmande), på förmiddagen rangerades ett tåg med stridsvagnar genom Saalfeld. Gränspolisen blev eld och lågor, stack till sin tjänstekupé och återvände med en massa stencilerade ritningar på ryska stridsvagnar: vilken av dessa stridsvagnstyper var det? Sedan kom blunder nr. 2: Vi är vapenvägrare (sant), skäligen ointresserade av stridsvagnar och tycker dessutom inte om att användas som spioner mot grannlandet som behandlat oss väl. Då tog polisen våra pass, tåget stannade vid nästa station där han kollade upp våra uppgifter vid polisstationen, sedan fick vi passen tillbaka. Hemkommen skrev jag ett brev till "Bundesministerium für innerdeutsche Beziehungen" där jag skildrade det som hänt och beklagade mig, brevet skickades av dom vidare till bayerska inrikesministeriet som meddelade mig att man inte kan avstå från kunskapsinhämtning på detta sätt. Sedan, tills jag flyttade till Sverige, blev det alltid väntetid vid inresa eller utresa till Västtyskland, när dom såg min pass och knappade in den, blev det alltid en "paus"...
SvaraRaderaNumera agera jag "mussla" vid gränspassager och svarar bara enstavigt på tilltal.
Vilken upplevelse, Thorsten!
SvaraRadera/Öbon