Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oskar sa: - "Denna blogg är en stilla oas för frihetstänkare." De vackra orden kom så nära min tanke om hur det ska kännas att vara här! Jag kontrollerar inte era kommentarer, gör det själva och ta ert ansvar enl svensk lag.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaJo så är det allt, eget kött och blod, en två meters man från en 1.63 mamma.
SvaraRaderaJa jag kan inte begripa hjärtlösheten. Det måste väl i sjuttsingen gå att få till ett kontrakt som alla kan leva med.
Tre missioner på åtta år. Det låter mycket, väldigt mycket för en fru, och små barn speciellt. Hur mår personalen ute i världen under sådana förhållanden???
Att inte ha fått till en bättre deal sen 2003 är är anmärkningsvärt. Som mor till en officer - ja det är bara att gilla läget.
PS Tog bort din kommentar Thorsten. Nättrollen ska inte ha för mycket fakta i denna kalla värld.
SvaraRaderaOK, tänkte mig inte för. Ordningen var ju det omvända: jag såg först nyhetsinslaget där jag kände igen namnet, gick sedan in i bloggen och såg Din rubrik.
SvaraRaderaOch försvarets sätt att behandla personalen passar tyvärr alltför väl in i ett mönster som många arbetsgivare uppvisar, både självupplevt och observerat i min roll som fackligt förtroendevald under många år!
Ingen fara, Thorsten, tänkte bara på alla de gånger någon här önskat livet av honom, bara för att.
SvaraRaderaSjälv har jag ju valt den här öppenheten här och utsätter mig för den, med ibland en viss tvekan. Men det är mitt val.
Instämmer, har ju själv varit utsatt för grovt hat och mobbing från överordnad. Tyvärr, i mitt fall, inte hjälpt alls av facket, som hellre bondade uppåt.
I mitt fall var alla aktörer hjälpfulla, utom arbetsgivaren!
SvaraRadera