torsdag 17 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Carina-Fina
- Jag heter Carina och är antingen på så det ryker om det, eller komplett av. Gör ofta flera saker på en gång, mest för att testa simultankapaciteten. Jag är passionerat intresserad av samhället och omvärlden, och startade en blogg för att jag har medfödd skrivklåda. Har gått ner för mellanlandning efter ett härligt yrkesliv som stolt och mallig purser på SAS. Jag bor strax norr om Stockholm, född glad, och har med åren otroligt nog blivit klok. Nyfiken är jag på allt, mest på fortsättningen. Skrattar ofta och gärna.
Eftersom jag 1) har en hörselnedsättning sedan min ungdom (min aktiva kemiska experimentfas som kröntes med en explosion på skrivbordet...) och 2) med mitt funtionshinder har svårt att mentalt sålla bort bakgrundsljud, är det ju en himla tur att jag har noll fotbollsintresse. Annars hade detta ljudtortyrredskap drivit mig till vansinne! Ljudnedskräpning anser jag vara ett av de största miljöproblemen.
SvaraRaderaHåller fullt och fast med dej Thorsten! Tystnad är en bristvara i vårt samhälle!
SvaraRaderaFolk älskar så här års, särskilt våra grannar, att med allehanda bullrande maskiner förkorta sin redan välskötta gräsmatta. Och, min käre make Leif, har precis som du en bullerskada. Har går fullkomligt i spinn av alla oljud som detta medför!
Vi åker allt som oftast till mina gamla föräldrar som bor i östernärke på en underbar plats. Där är det tyst.....man hör bara sitt eget öronsus, så fridfullt och skönt.....tills grannen börjar att klippa sitt gräs, eller kapar sin ved...ack ja..
/B-M
Ni får flytta ut till mig på ön....!
SvaraRaderaÄr det helt tyst, då hör jag min tinnitus. Men lite vågbrus eller vindbrus i björklöv, det är den ideala ljudbakgrunden!
SvaraRadera