tisdag 11 maj 2010

Hey kids - hjälp en uteliggare- skänk empati via I-phone.


Den yngre generationen struntar i hemlösa och deras problem. Nu finns kanske en lösning på det bristande engagemanget: en Iphoneapp
Det är en den brittiska välgörenhetsorganisationen Depaul som har noterat att snittåldern på de som engagerar sig i välgörenhet för hemlösa är över 65 år.

Den unga behöver hjälp med sitt känslomässiga engagemang och de verktyg som kan i dag fungerar är Iphone-appar.
Under tre dygn ska man hjälpa sin hemlöse i telefonen. Ge mat, sovsäck, pengar och känslomässigt stöd i lagom portioner. På så sätt hoppas Depaul att de hemlösas situation kommer uppmärksammas.

Ett gott samvete är den bästa huvudkudden.........

1 kommentar:

  1. Det största problemet med att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem förutom den skriande brist på billiga hyresrätter som råder, är alla hjälpa hemlösa-organisationernas vilja att överleva. Problemet har uppstått och beror på att vi i Sverige har byggt upp ca 900 verksamheter som tigger pengar och får bidrag av stat och kommun för att hjälpa hemlösa. Om vi stannar upp just där, så kanske vi kan komma överens om att hela tankegången med att hjälpa hemlösa i ordens rätta bemärkelse inte bygger på att hjälpa människor till ett tryggt hem.
    Det skulle ju i sin förlängning innebära att vi skulle få hjälpa och stödja de människor som vill och behöver det kvar i ett tryggt hem, vilket knappast skulle inbringa de ca 11 skattemiljarder hemlösheten omsätter varje år . Den siffran bygger på att varje hemlös inbringar (kostar) 600 000 kronor. Dessa pengar fördelas sedan mellan olika organisationer, denna siffra är uppskattad av Lunds Universitet. Så då det egentliga syftet inte är/blir att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem, så måste aktörerna för sin egen överlevnad hitta på andra saker att hjälpa hemlösa med och som dessutom utåt ska se ut som om det jobbas för hemlöshetens lösning. Det kan vara datakurser, teaterkurser, spela fotboll, sälja någon tidning eller bara låtsas lotsa runt hemlösa bland de otaliga ”stegboenden” uppbyggda just för”gruppen” hemlösa. Vilket av förklarliga skäl inte har ett dugg med hemlöshetens lösning att göra.
    Dessa avdumpningsplatser för ”gruppen” hemlösa skapar dessutom en falsk bild av den hemlöse som individ. En bild om att hemlösa skulle vara av en helt annan och farligare "sort" och med helt andra behov än vad övrig befolkning har. Och detta är precis den bild de som tjänar sina pengar i hemlösas namn måste visa upp för allmänheten om hela ”hemlöshetsindustrin” ska kunna fortgå. För tänker vi efter är den ju trots allt en enorm arbetsmarknad och inkomstkälla för "frivilligorganisationer", myndigheter och privata aktörer.
    De allra flesta forskare på hemlöshet är överens om att hemlösa fastnar i socialtjänstens regelverk och i någon av alla olika kontrollerade och ovärdiga ”tycka synd om boenden” vi byggt upp för dessa ”stackare”.
    Så som det ser ut hjälper i praktiken alla aktörer i denna fråga bara till med att våra handlingsförlamade politiker och tjänstemän ska slippa agera i frågan om det skriande behovet av billiga hyresrätter. Vilket görs genom att skapa problem som gör att allmänheten ska tro att problemet är våra hemlösa.
    För vad kan vara mer hjälpsamt och effektivare för våra beslutsfattare och kvarhållande organisationer i denna systematiska diskriminering som förs mot våra hemlösa, än att deras vinstgivande och självbildshöjande "produkt" (hemlösa) finns inom ett koncentrerat och därmed problemskapande område . För i dessa områden ses sedan varje hemlös individ i allmänhetens ögon som ett problem för dem själva, men vilken koncentrerad ansamling av människor blir inte ett problem för andra ”har ett hem grupper”? Det behövs ju som alla vet "onda" och "annorlunda" människor för att vissa ska få känna sig "goda" (hjälpsamma) och/eller "normala".
    Om vi nu anser att våra över nio miljoner av vår övriga befolkning, som inte är hemlösa i vårt land, behöver ett tryggt hem, ett privatliv, en vid behov fungerande vård (omsorg) och en inkomst för ett någorlunda fungerande liv.
    Varför ser vi då inte att hemlösa människor har samma grundläggande behov?


    Rolf Nilsson
    Föreningen Stockholms hemlösa

    SvaraRadera