Parkeringsmordet har idag hört två vittnen, en restauranggäst som såg händelsen från ett fönster, och ett 9årigt brorsbarn i bilen.
Men det är bilden av den gamle byggnadsarbetaren som mist sin fru under chockartade former som fastnat i mig.
Ulf Kristiansson, Helsingborgs Dagblad, skriver sig mästerligt:
-"Sven, 71, som bott i Landskrona i hela sitt liv är ingen man som formulerar sig fritt, snabbt och elegant i rättssalen. Och när advokat Leif Silbersky ställer frågor om vad som sagts i gamla förhör är det pilar laddade med undertoner som gör 71-åringen osäker.
Denna osäkerhet ska rättens ledamöter notera och ha med sig när de ska avgöra målet.
Så är det tänkt. Och så var det nog också tänkt när det ställdes frågor om det kunde vara så att 78-åriga Inger inte blev slagen, utan i själva verket snubblade.
Då var det som om 71-åringen fick nog. Osäkerheten försvann, han tog till orda och med klar röst sa han:
– Det var slät mark och hon hade bra skor på fötterna. Hon snubblade inte!"
Jag hade med den advokaten ombord dagen efter...
SvaraRaderaHar ibland undrat vad som rör sej i huvudet på en advokat som Silbersky? Vad tänker han inför den här 23-åringen? Innerst inne måste han förstå att han är skyldig. Allt tyder ju på det. Hörde på P1 igår ang. vittnet som blivit hotat. Han såg genom ett fönster att ca 10 meter bort, 23-åringen slog till damen så hon föll.
SvaraRaderaDet finns många vinklingar på vad som har hänt, men det finns bara en sanning!
Vill Silbersky med lagbokens hjälp vinkla sanningen? Så att det inte blir sanning längre, så att sanningen blir att damen själv slog i backen, för att hon blivit knuffad av "misstag" som 23-åringen säger och att han då ska gå fri?
Det finns bara en sanning!
Och varför hota ett vittne om man har rent mjöl i påsen?
/B-M