Biskopen i Stockholms katolska stift Anders Arborelius beklagar i ett uttalande på söndagen att de sexuella övergrepp som begåtts av en katolsk präst mot två systrar för många år sedan inte har hanterats ”på ett riktigt sätt”. (dvs Aborelius har vetat, men inte agerat)
Han förklarar att en svårighet för honom varit att han haft "en själavårdande kontakt" med modern till de båda systrarna i fallet, varför han inte ska ha kunnat berätta och anmäla brottet.
Det fattar väl alla, "en själavårdande relation", det ursäktar ju allt. Eller....???????
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tyckte han var hyfsat klok och sansad för bara någon vecka sedan, när han uttalade sig i teve om övergreppen inom katolska kyrkan. Nu blir jag bara trött. Och tycker det är skönt att jag tillhör en familj som inte är/var så religiös (inom Svenska kyrkan) och där det finns plats för judiska ingifta.
SvaraRadera/Öbon
För ett själavårdande samtal gäller faktiskt absolut tystnadsplikt för en präst. Men en klok präst hade kunnat stoppa samtalet när det började brännas och ställt frågan om samtalet i stället ska bli en anmälan eller om tystnadsplikt skulle råda.
SvaraRadera