Jag är mycket svag för alla oskyldiga, barn och djur. Klarar inte att se våld, fysisk eller psykisk misshandel, och kastar mig reflexmässigt över förtryckare och våldsverkare. En enbent gråsparv eller en överkörd katt kan bringa mig i djupaste sorg.
När det gäller jakt är jag kluven, men jag förstår mentalt att stammarna måste begränsas och att det finns regler för hur detta ska ske.
Däremot kommer jag aldrig att begripa hur det går till att skjuta.
Blotta tanken på att smyga och stå på lur i skogen, få syn på en vansinnigt vacker hjort, älg eller rådjur som ängsligt blickar mot dig och desperat försöker hitta en flyktväg, att då ha så mycket guts så du kallt bara prickar - hur går det till?
Och nu kommer det - jag älskar kött och speciellt vilt - hur går det till?
Dessutom är jag barbarisk nog att på löpande band mörda - detta gäller då spindlar, och flugor som stör min nattsömn. Till detta har jag ett speciellt vapen, ett badmintonracket som alls icke är ett vanligt badmintonracket, utan ger de oönskade varelserna en elchock och vips, allt som finns kvar av dem är rök.
- Hur går det till?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar