Jawelin och ni andra dryga 3000 läsare/dag,

jag kommer att behöva ta en paus. 

När min hopplöshet sammanfaller med alla andra kloka människors, samtidigt som blådårarna rusar framåt på det svenska lögnhastighetståget, då känner jag att jag måste hämta andan. 

Ivar Arpi, som jag prenumererar på för en billig penning, utdrag:

-"Jag vet inte exakt vid vilket tillfälle jag slutade tro på statens kapacitet att klara sitt uppdrag. Kanske när den sittande regeringen lät migrationskrisen ske 2015, trots att det gick att se isberget långt före kollisionen. Man agerade inte, av rädsla för att straffas av opinionen. Jag tror att jag fram tills dess fortfarande trodde att de styrande skulle vara situationen vuxen när de ställdes inför en extraordinär situation. Jag hade fel.

Det fanns ingen kapten vid rodret, visade det sig. Och om det någonsin har funnits, så hade kaptenen lämnat skeppet långt innan dagens oväder började.

Kanske slutade jag tro redan tidigare. Tvivlen fanns åtminstone där."

-"Våldsmonopolet existerar inte i reell mening. Den svenska rättsstaten framstår som tandlös på områden där den verkligen behövs. Men man är fortfarande bra på att dra in skatt från vanligt folk. Den kombinationen är stötande. Samhällskontraktet måste upprätthållas av två parter. När staten inte sköter sin förpliktelser kan man fråga sig varför medborgarna ska uppfylla sin del. Det handlar inte bara om vad fan vi får för pengarna, utan också om vilket land våra barn växer upp i.

Migrationen och brottsligheten förändrar Sverige till oigenkännlighet i rekordfart. Inte bara i storstäderna, utan i hela landet. Otryggheten finns överallt. Hotet är existentiellt.

Samtidigt har distansen mellan det som sägs och sedan sker aldrig varit större. Det är kris, men regeringen justerar i marginalen. Petar lite här och lite där. Samtidigt har tonen i politiken ändrats från att föreslå samhällsomvandlingar till att fördöma händelser med en anklagande ton. Ansvariga politiker kan år efter år slå fast att något är oacceptabelt, utan att leverera konkreta åtgärder som kan göra skillnad. Man kan gå till val i opposition mot det tillstånd man själv haft ansvar för att råda bot på i en eller flera mandatperioder."