År 2021 tävlar man i vem som är mest korrekt slätstruken och mest kränkt av vita.

Vem är intresserad av att se ett OS som går ner i spagat för att vara så utstuderat korrekt och räddhågset beige att man somnar efter 2 sekunder av Carolina Klyfts inställsamma jämställdhetstirader: ”alla ska med”. ZzzzZzzzzzzZzzz

Tholin: Tacka wokeismen för den blekaste OS-invigningen i mannaminne

I ett allt mer politiserat samhälle trånas ett OS dedikerat åt ren och skär tävlan på genuint rättvisa villkor.

Expertkommentatorn Carolina Klüft, tillika OS-guldmedaljös i sjukamp från 2004, bidrog med en matta av floskelinlägg för att förstärka woke-narrativet. När det så kallade Refugee Olympic Team (Flyktinglaget) presenterades efter 40 minuter, under inledningen av den två timmar långa nationsparaden, kluckade hon förtjust:

-Ja, det är fantastiskt. Det visar ju också på det här som vi såg tidigare med Mohammad Yunus, som fick det här priset [Nobels fredspris 2006] just för det här sociala arbetet och sociala påverkan som idrott kan ha. Och hur viktigt det är att vi också inom den olympiska rörelsen visar på det, och att vi kan använda OS också i väldigt bra och hållbara syften på olika sätt.

Under parollen ”Moving Forward” var invigningen av de 29:e Olympiska sommarspelen på Tokyos nybyggda Olympiastadion raka motsatsen till vad man förvänta sig och önska sig av en sådan kulturell begivenhet.

I stället för en lustfylld, vacker, häpnadsväckande, nostalgisk och teknikbejakande show lyckades de japanska arrangörerna åstadkomma nära fyra timmar av övervägande enahanda, antiklimaktisk, stillös och klaustrofobisk performance – genomsyrad av den wokeism som allt mer håller på att ersätta anrika globala evenemang (Oscarsgalan, Melodifestivalen, Super Bowl et cetera) med ett själlöst kulturellt självförakt.