Bitterfittan Sanna Lundell borde lära sig att leva med sina egna problem.

Under rubriken "Dina problem får du lära dig att leva med - om du inte är man" kommer ännu ett  gnällalster av aftonbladetskrivaren Sanna Lundell. 

Hon tror själv att hon bedriver "kvinnokamp" och att hon "går emot patriarkatvindarna",och att omvärlden borde hylla henne för det. En del av "kampen" är att prata mens, och att skriva mens i ansiktet på var och en av oss i varenda blaska. Sanna Lundell påstår att flickor känner "skam" "obehag" och "äckel" av mens långt innan vi fått den. Det har jag aldrig känt, varken det ena eller andra. Hon skriver att mens är "tabu", och att PMS är "tabu"? Men är det inte bara väldigt privat. Varför måste vi kvinnor prata om blodet från skötet, vi talar ju inte om andra intima manligheter och kvinnligheter med okända över middagsborden.

Så, som vanligt buntar hon ihop oss och skärper motsättningar och stridigheterna mellan man och kvinna. Jag ser att vi är olika, uppskattar att vi är bra på olika saker, och de orättvisor som finns möter man inte bäst med hat och krig. Hellre med klokhet och samarbete. Och mindre tillförsel av män som kräver inlåsning av kvinnor som tvingas gå fem steg bakom.

Jag är tack och lov inte Sanna Lundell, och jag har absolut ingenting gemensamt med henne, förutom könet. Möjligen har hon inte en lätt situation med pappa Ulf Lundell, och maken hon valt sig, Michael Persbrandt. Men det finns andra män än narcissister och psykopater, män som "får lära sig att leva med sina problem". Och vi kvinnor måste kunna skilja på dem, och inte förtrycka de många som faktiskt

vill oss väl.

aftonbladet