i Över 8 månader har Iran skakats av uppror mot den sittande regimen och den 13 februari infaller Revolutionsdagen i Iran. Då möts supportar från iranska republiken och motståndarna klädda i klargrönt i demonstratonstågen.Vi kan förvänta oss att Revolutionsgardet, Basiljmilisen och polisen mycket hårdhänt kommer att slå ner demonstrationer och göra massingripanden.
Nu är det kvinnorna som går främst i leden. I trettio år har de varit tysta, men nu kämpar de för mänskliga fri- och rättigheter och rättvisa.
De är beredda att möta fängelse, tortyr och döden för sina döttrars framtid.
Samtidigt har vi en debatt i Sverige och västvärlden där våra politiskt yberkorrekta politiker och kulturpersonligheter lagom storslaget men fullkomligt aningslöst hävdar att vi måste freda och stå upp för kvinnornas religiösa rätt att bära burka och niqab.
Vi är verkligen minst 30 år efter.
Och jag undrar vad de modiga kämpande iranska kvinnorna skulle tänka om de män och kvinnor i vårt land som står på barikaderna och försvarar rättigheterna till könssegregering, apartheid och just det förtryck, som dessa kvinnor är villiga att gå i döden för att få slippa.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar