....var det när jag träffade Björn.
Och när jag sen träffade hans dotter Caroline, som lika gärna kunde hetat Harmony.
Hon är 24 år, 1.61 lång och ser ut som en älva, men är en stark oxe som går på Teknis.
Att vistas i hennes närhet är en sällsynt ynnest. Hon är pappas flicka, full av energi och know-how och bangar inte för nåt. Hon seglar Gotlandrunt på tjejbåt, hon dyker ner i våtdräkt och fäster bojkättingen på bojstenen i iskallt vatten, hon har kört båtarna i tjocka sen hon var barn, hon jobbar extra dygnetrunt för att slippa studielån, hon tar med sig gitarr och munspel och sätter sig och njuter på en klippa, hon är en jäkel på att tälja och snickra och rensa fisk, hon ser ut som en partypingla när hon mejkat och feststassat sig, hon är en baddare med barn ooch gamla,hon och hennes älsklingsCalle friskvintersportar, och .... äh.......hon är allt!
Idag skulle Björn ut till slaktboden för att ta hand om en dovhjortskalv, då bad Carro att få följa med för att lära sig.
Rosbiff, fransyska, innanlår, ytterlår och saltrulle, men först måste "pyjamasen dras av", fast det språket använder Björn bara till mig, djurdaltaren.
Till Caroline sa han flå djuret.
När Björn kom hem undrade jag om Carro lärt sig mycket, jo då, hon flådde och styckade hela djuret själv.
Så, lätt som en plätt.
Bra gjort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar