lördagen den 21:e november 2009

Afghanistan världens mest korrupta land...

....efter Somalia.
Jag tror inte ens vi kan föreställa oss hur livet i ett korrupt land ser ut. Inget, absolut inget, blir gjort utan pengar, massor med pengar. Allt från presidenten, ministrarna till den lille människan. Traditionen är lång och stark, man vet inte om nåt annat.
Hillary Clinton deltog när Karzai svor presidenteden, och i en intervju hade hon fallit till föga för hemmaopinonen och sa att USAs mål och fokus nu är säkerheten för Amerika och dess trupper. Som ska ställas emot det som omvärlden uppfattar som Natos primära mål i landet, Afghanistans demokrati.
President Obama får en tuff uppgift, när han efter thanksgiving ska staka ut verksamheten och lämna sen länge efterlysta besked.

Karzai måste nu upp till bevis, nepotismen som han frodar måste åtgärdas. Hans bröder och andra släktingar i regeringen MÅSTE gå i bräschen för de tre mål,
(1. infiltrering, undersökande verksamhet 2. åtalsmöjligheter och straff 3. inrättandet av en ny juridisk enhet som bara behandlar korruption) som världen kräver i avsikt att helt avskaffa korruptionen. Annars går det definitivt åt pipsvängen med landet.Talibanerna är mer än väl beredda att döda allt som står i vägen, och ta över.

Afghanerna välkomnar utlandsstyrkorna, de första som på 5000 år inte kommit för att ockupera, med blommor och uppsträckta armar. Men dessa hårt prövade människor måste få se positiva saker hända. Nu.
Det är nu det är upp till bevis, och bara nu.
Sedan eller snart är för sent.

Världens bästa journalist Christiane Amanpour

Saker man kan göra när man är solokvist

Man kan göra pedikyr, fila, klippa, ansa och måla - och olja in fötterna med olivolja och helt okvinnligt sova med sockorna på!

Jag en hycklare

Jag är mycket svag för alla oskyldiga, barn och djur. Klarar inte att se våld, fysisk eller psykisk misshandel, och kastar mig reflexmässigt över förtryckare och våldsverkare. En enbent gråsparv eller en överkörd katt kan bringa mig i djupaste sorg.

När det gäller jakt är jag kluven, men jag förstår mentalt att stammarna måste begränsas och att det finns regler för hur detta ska ske.
Däremot kommer jag aldrig att begripa hur det går till att skjuta.
Blotta tanken på att smyga och stå på lur i skogen, få syn på en vansinnigt vacker hjort, älg eller rådjur som ängsligt blickar mot dig och desperat försöker hitta en flyktväg, att då ha så mycket guts så du kallt bara prickar - hur går det till?

Och nu kommer det - jag älskar kött och speciellt vilt - hur går det till?

Dessutom är jag barbarisk nog att på löpande band mörda - detta gäller då spindlar, och flugor som stör min nattsömn. Till detta har jag ett speciellt vapen, ett badmintonracket som alls icke är ett vanligt badmintonracket, utan ger de oönskade varelserna en elchock och vips, allt som finns kvar av dem är rök.
- Hur går det till?

Miljoner skäl till att hjälpa Afghanistan

Afghanistan har den högsta barnadödligheten i världen, 275 dödsfall per 1000 levande födda. 70% av befolkningen saknar tillgång till rent vatten. 320 skolor skolor har utsatts för attacker 2009.

fredagen den 20:e november 2009

Sissela Kyhle, en pretentiös bitch

Kom ilande hem till tomma hemmet, det är Björnfritt och hundfritt i ett par dagar, det jagas på Öland.
Satte på TVn och insåg att jag missat Idol, så det fick bli Skavlan.
En amerikan satt just och berättade en oerhört gripande historia om sitt liv som oskyldigt dömd till dödsstraff. I 20 år satt han på Death Row i Texasfängelse med sjuka galningar runt sig och utsattes för våldtäkter och daglig ultrarå totalförnedring. Han var trots detta patriot och älskade sitt land. Frågan gick till en norrman, vad han kände för sitt hemland? Jo, det fanns riktigt dåliga saker med Norge, men han kände patriotism och nämde också saker som han älskade.
Därefter äntrade Toby Keith, en storsäljande countrysångare, med cowboyhatten långt nertryckt i pannan. Också han var straight forward, bekände sig till patriotismen, men var också ärlig med att det finns saker som han inte tycker är bra i USA.
Då blev det för mycket för Sissela Kyhle, hon blåste upp sig som en påfågel, tog sig mästrande ton och ansåg att det nu var på plats att upplysa herrarna om det mycket svenska ställningstagandet att - "Man KAN älska sitt land utan att vara PATRIOT!!!!" framspottat med politisk outhärdlig korrekthet.
Eh - detta är - eller var - ett nöjesprogram, tills Kyhle bestämde sig att för att visa att hon minsann inte är nån simpel människa med så enkla värderingar som kärlek till sit hemland.
Sorry, Sissela, jag kommer aldrig mer att skratta åt dig.

En kitschig jul 2009

Det ska vara kitsch i jul säger trendinredarna, och jag hänger på. Tar alla ensamma strumpor som blivit över i tvättmaskinen i år, doppar dem i glitter och hänger i granen.

Och delar med mig ett av min Viktors livsord- "Jag är lika singel som en strumpa i tvättmaskinen".

MAT

I hela världen anser man att mat är en underbar njutning -
i Sverige har livsmedelsverket bestämt att mat är något man dör av.

Det är därför alla som lagar mat i svenska storhushåll har plastmössa, munskydd, armbågslånga plasthandskar, plastskoskydd och hellånga engångsförkläden.

Viktfunderrngar

Många (jag)tror att de blir tjocka av att bara titta på ett wienerbröd -
men alla(jag) fattar att man inte blir smal av att titta på en morot.

Standby 13.00-23.00

Varje gång telefonen ringer hoppar jag till och undrar vad SAS nu hittat på åt mig. Så jag har redan ställt in mig på att Idol och en campari får gå av stapeln utan mig i kväll. Låga förväntningar ger minst besvikelse, har jag lärt mig.

Om "EUpengar till fnattprojekt"

I DN idag skriver jornalisten Malin Siwe om att de olika länderna i EU har enats om en budget för 2010, det handlar om 123 miljarder euro. Sverige betalar 29 miljarder kronor, hälften kommer tillbaka till oss i bidrag.
Siwe anser att 11 procent av utbetalningarna till jobb- och regionalpolitik aldrig borde ha gjorts, dvs 4 miljarder euro, "det är fnoskiga projekt som rovdjursmuséet,badtunnan på bondgården och turistsamarbetet mellan en svensk håla och en slovensk håla".

När andra ska sköta ens pengar verkar det som om de rinner mellan mycket glesa fingrar, carina-finas kommentar till Siwes larm.

Vad var det jag sa!

Den 13e nov bloggade jag om "Gissa tre gånger..." om vem som skulle bli vår (EUs) nya president.
Nu den 20e är det klart. Gäsp.
Alltså Herman Van Rompuy.
Om honom sägs det, "han ser ut att vara en helig man, men kan mörda sina motståndare utan att lämna några spår".

Beslutet var snabbt och enigt bland de 27, sånt gillar man i Bryssels korridorer.

Vi européer tycks vara så naiva att om det så infördes diktatur över våra huvuden skulle de starkast kritiska sätta sig ner och skriva en ledare,ja, en riktigt arg ledare då förstås.

torsdagen den 19:e november 2009

Ljus idé

Kanal 5 börjar nästa år sända en ny dating-såpa, "Dating in the dark". Det sägs att det är ett experiment och ljushuvudet som kläckt idéen säger att hela programmet ska ske i komplett mörker.
I slutet av varje program ska deltagarna få se varandra för att se om de vill fortsätta ses.

Jag får nog ta fram skäms-kudden redan

Att kasta första stenen

Idag svär Karzai president-eden. Vi civilicerade västeuroupeér fördömer 0ch förkastar gemensamt det orättvisa valet av president i Afghanistan.

Sen åker våra kostymprydda EUministrar til mondäna palats i Bryssel, i svarta glänsande säkerhetsvrålåk, för att dessa 27 ensamma ska utse hela EUs president och utrikesminister.
På nyheterna ikväll rapporteras att alla var sammanbitna och inte ville tala med media, dvs oss vanliga.

Twitter från Jonas Jonasson, favvoförfattaren:

"Bostadsföreningsmöte i kväll på franska, italienska å schweizertyska. Ingen förstod någon annan. Men jag gissar att vi var överens om allt.

-------------------

Kan det förresten vara den ultimata lösningen? Om alla i hela världen talade olika språk, vem skulle då förstå den som förklarade krig?"

Täääänk om det vore så enkelt!! carina-finas kommenterar

Om du vill läsa JJs twitter

Min älskade 100åring

Ni vet, boken som jag läser och har så roligt med, Jonas Jonassons om "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann." Den är heltokig, men har också djup.
Såhär tycker den gamle hundraårige vardagsfilosofen Allan Karlsson om konfliktlösning.

Från boken:
"Allan hade varit ute och sett sig omkring i världen och om det var nånting han hade lärt sig så var det att de allra största och till synes mest omöjliga konflikterna på vår jord byggde på plattformen -´Du är dum, nej det är du som är dum, nej det är du som är dum´.
Lösningen sa Allan, var många gånger att man klämde en sjuttiofemma brännvin tillsammans och blickade framåt.
-Så en sjuttiofemma brännvin skulle lösa Israel-Palestina-konflikten? undrade Bosse. Den sträcker sig ända tillbaka till Bibeln.
-Till just den konflikt du nämner är det inte omöjligt att det skulle gå åt mer än en flaska, svarade Allan, men principen är densamma."

Otur att afghanerna inte nyttjar starkt! carina-finas kommentar

Henriks födelsedag inte bara på en söndag...

.....utan också:

Den 11 november var det Remembrance Day på Camp Mike Spann i Masar-e-Sharif.

Vapenstilleståndsdagen, eller Veterans Day – är en dag för alla att minnas de uppoffringar som de väpnade styrkorna och civila gjort i tider av krig, efter det första världskriget.

Varför den 11 november? Jo, första världskriget slutade formellt i den 11: e timmen, på den 11: e dagen, i den 11: e månaden 1918 med att det tyska undertecknandet av vapenstilleståndet.

Tack Fredrik!

Artikel från Smålandsposten:

"På måndag lämnar Fredrik, 23 år, Tingsryd,för att ansluta till förbandet om 500 soldater som ska till det svensk-finska insatsområdet i Afghanistan.

Att han skulle säga ja till att åka till Afghanistan var på sätt och vis självklart.
- Att som officer stå och uppmana andra ungdomar att åka ut och tjänstgöra utomlands och inte göra det själv hade varit hyckleri.
Att fyra svenska soldater från den fredsbevarande styrkan nyligen skadats och lämnat landet har inte gett honom kalla fötter.
- Det visar kanske att det är nu vi behövs som allra mest. Och frågan är inte om det händer något när vi är där, utan när. Men det är vi väl förberedda på och jag tror att det kommer att gå bra, säger Fredrik Fransson.
Men att han är rädd förnekar han inte.
- Det är rädslan som håller oss vaksamma och alerta, säger Fredrik som nu tillbringar dagarna med sina närmaste.

- Det är det jobbigaste för man vet att de är jätteoroliga. Och det har varit en lång process att få andra att förstå varför man åker, menar Fredrik.
För Fredrik handlar det om att dra sitt strå till stacken.
- Inget kan göra allt men alla kan göra något. Jag vill kunna säga till mina barn att jag gjorde det lilla jag kunde.
Förklara får han även göra för dem som inte tycker att Sverige ska skicka soldater till landet som USA invaderade efter terroristattacken den 11 september 2001.
- Ett visst ifrågasättande är bara sunt även om det inte är så roligt att höra. Vi som åker behöver samhällets stöd och vi gör ett bra jobb där nere, menar Fredrik.
Fredrik kommer att tjänstgöra sex månader i Afghanistan. Exakt vad som väntar vet han inte men uppdraget är tydligt.
- Vi ska hjälpa det afghanska folket att själva bygga upp landet. Vi hjälper och stöttar de afghaner som vill ta hand om sitt eget land."

Jag tackar Fredrik för så öppna och raka svar, det går långsamt upp för mig att soldaterna tillhör en anna ras när det gäller. Själv tillhör jag de rädda, men som jobbar hårt på att bli lika modig som min Henrik och Fredrik från Tingsryd.

Mycket bra intervju gjord av Lotta Nyblom Smålandsposten

Hej Nilla!

Hej Nilla, jag blir lika glad varje gång nån av er hör av er, tack för kommentaren! Om du vill skriva nåt på min blogg så skriv bara en kommentar så gör jag ett inlägg av den. Vet inte ännu hur jag tekniskt ska få till det, men jag skulle önska att alla som läser här, det börjar faktiskt bli några hundra redan, skulle kunna tillföra och göra denna sidan mycket mera levande. Snart kommer min bloggexpert bonussonen Tedde hem från USA, då ska vi klura ut det.
Tills dess får du ha det riktigt bra innan din kompis åker. Sen kommer oron, det har jag nu upptäckt efter bara en dag. Det går förmodligen inte att komma ifrån, hela livet förändras. Utåt sett ser allt ut som vanligt, men med dig har du omedvetet och konstant en ständig oro för din anhörige, hur mycket du än försöker.
Kanske vi alla som möts här kan börja planera för världens största överraskningsbrakfest när de kommer hem igen, så lägger vi tankarna på nåt positivt som motvikt?

Vilken konstig dag

Började dagen med stand-bytjänstgöring, på 50 minuter måste jag kunna vara på Arlanda i uniform occh med hela mitt pick-och-pack. Det är svårt att företa sig nåt hemma, jag vet att jag med ilfart kan bli avbruten mitt i allt.
Björn var ute och jagade och 2 vildsvin mötte sitt öde i form av denna mänskliga björn. Sen kunde han med nöd och näppe ta sig hem, trafiken i Stockholm stod precis stilla eftersom ingen får åka på gator och vägar där presidenter och andra viktiga politiker skulle åka.
Och de måste ju åka mitt i city, just när alla ska hem från jobbet. Det är det som kallas för tajming, eller kanske ett långfinger till hela allmänheten, vad vet jag. Så kaos blev det.
Min Sebastian kunde jag inte få kontakt med för att tele2-nätet av oförklarlig anledning var stendött i flera, flera timmar. Kaos.
PÅ TV-nyheterna rapporterades om klass-två varning i Skåne och vindar på 30 meter per sekund, just då ringde Viktor på väg från jobbet i Köpenhamn till hemmet i Malmö.
- "Stormen har vänt en lastbil på tvären, så Öresundsbron är stängd i båda riktningarna. Har du möjlighet att se om det står på textTV när de öppnar igen?"
TV bilderna från Malmö visade oregerligt hav, lösa tak och cyklar och allt som flög omkring, men information om när bron öppnar fanns ingenstans. Kaos.
Så Viktor rusade ut och köpte skjorta, kallingar, strumpor och tandborste, checkade in på hotell och satte sig i lugn och ro och såg Italien-Sverige-matchen.
Just då ringde jobbet och ville ha ut mig till sista Malmöflighten, dvs om det skulle gå att landa!?!
Precis innan jag skulle ila iväg ringde mobilen, dolt nummer, vem nu då, stress, stress. Henriks stabila stämma! Såå glad jag blev. Jag hade så många frågor, men klockan var mitt i natten i Afghanistan och resan hade varit lång, så vi fick nöja oss med att försäkra oss om att allt var bra. Han var glad att äntligen vara på plats för det uppdrag han tränat så länge, han längtade bara efter att samla hela sin pluton. Han lät positiv och taggad. Det verkade just då som han hade det lugnast av oss, tänker jag nu efter landningen här i stormens öga.

Hyllning

Mina arbetskamrater är otroliga, bäst i hela världen, de är superproffsiga, de är mångbegåvade, de är flexibla, de är arbetsmyror, de är socialt extremt kompetenta, de är tåliga och de har humor. Vi ger varandra styrka också mitt i elände.
Idag ska jag hylla en av dem, Håkan, som förlängt mitt liv med så många goa skratt. Tänk att få börja dagen i mörka ottan med att skratta så tårarna rinner, det är obetalbart. Och tänk vad det smittar - värre än grissjukan!

Ett litet gott skratt

Mark Levengood har humor som jag skrattar gott åt, såg honom på TV i ett program som fokuserade på invandrade svenskars liv.
Där klargjorde han att många svenskar verkligen har förutfattade meningar och fördomar om finnar.
-” det är mycket om sprit och knivar, men int´ fattar jag varför man ska döma alla finnar efter de där 90%en, det finns faktiskt 10% till.”

onsdagen den 18:e november 2009

Henriks position nu

-"På väg till slutmålet. Av säkerhetsskäl är mobilen från och med nu avstängd.
Ha det! Kram"

Min älsklingsspecialagent om Gula Bandet och Hamrén

Älsklingsspecialagenten har hört av sig med två briljanta kunskapsinlägg från sin kommandobas i Köpenhamn:

1.-"Gula Bandet finns i Danmark, bland annat som bildekal med texten "jeg stötter vores soldater". Den syns mer än ofta på de patriotiska danskarnas bilar. Danmark känns mer som USA, en militär stormakt där soldaterna är "allas drenger", som man är stolt över. Rädsla eller oro för de danska soldaterna har jag inte hört eller sett något av".

2.-"Erik Hamrén är grym, den bäste tränare jag haft. Gladsmiley.
Auktoritär människa som man lyssnar på".

En gripen

Tillsammans med afghansk militär slog svensk-finska militärer till mot den gruppering som misstänks ha legat bakom attentatet förra onsdagen. En man greps som misstänkt för delaktighet i bombdådet mot den svenska patrullen.

ÖB är beredd på fler svenska förluster.

ÖB är beredd på svenska förluster


ÖB Sverker Göranson var tydlig när han i går träffade riksdagens försvarsutskott för att beskriva situationen i Afghanistan:
- Vi måste vara beredda på att drabbas av ytterligare skador och förluster.
Är du beredd? frågade nyhetsreportern på TV igårkväll?
Jag är beredd, svarade ÖB, utan att skaka på manschetten.
Det är alldeles uppenbart att han inte har sina anhöriga där.
Jag är inte beredd.

Nu diskuteras planerna på att skicka ned Leopard, försvarets stridsvagn som har en 120 mm kanon.
Diskussionerna är en följd av en raketgevärsattack i början av oktober mot en svensk-finsk patrull. Raketgevär kan delvis slå igenom väggarna på stridsfordon 90.

ÖB sluta genast diskutera - är riskerna större, så fram med de rätta resurserna, det är inte bara ditt jobb. Det är din skyldighet.

http://jinge.se/mediekritik/tolgfors-han-mot-soldaterna.htm/comment-page-1#comment-189992 TOLGFORS

"Listen now here mr President Medvedev!"

"You cannot only come here and close our way to and from Svedens biggest airport! For one whole hour, besides!! How have you thought that we shall come to our work now? How would you like people that come on visit to your country did like this manner? Than you should stand there with your long nose or even with the beard in the postbox. We svedish people get fly angry om people who thinks they are something, thats best that you know that!

From svedish friend of order - and I am not to play with."

tisdagen den 17:e november 2009

Hur jag undrar var du är

Har Henrik kommit fram ännu? Hur ser det ut? Hur doftar det i Afghanistan? Hur är människorna han möter, naturen, hur åker de, är det strapatsrikt redan nu? Vad upplever han? Vad känner han?
mamma

Klona honom!

Han har MOD och DRÖMMAR
Han utstrålar ENERGI
Han pumpar in värdet av att VÅGA
Han blåser in en NY TID
Han har en vilja till FÖRÄNDRING
Han har INSIKT om vad som krävs
Han vill förvandla ett kompakt försvarsspel till KONSTRUKTVT ANFALLSSPEL
Han blir FÖRBANNAD OM MAN ÄR PASSIV och inte vågar
Han är INSPIRERANDE
Han vill HINNA så mycket
Han är POSITIV

Ja, ja, ja HONOM ska vi ha!

Överallt, på alla företag för att lyfta hela Sverige ur depparkrisen -
ERIK HAMRÉN, I love him.

läs johan esk

Pekgul, helt otippat min nya idol

"Vi måste våga ifrågasätta den religiösa extremismen", skriver Nalin Pekgul, tack för det.
Det räddaste vi svenskar är för, är att bli kallade rasist eller islamofob.
Vi blir hellre dränkta i olja, rullade i fjädrar och placerade i stupstocken mitt på torget, eller helt enkelt hängda i ögonfransarna och tvingade att blinka.

Men, lyssna på Pekguls viktiga inlägg "....-fanatikerna lämnas mer ifred i sina försök att förtrycka andra muslimer därför att samhällets representanter är rädda att uppfattas som islamofober...."

Läs mer i DN.

Sent en kväll på flygplatshotellet

Om vissa karlar har svårt att attrahera en söt 25årig receptionist när de är ca 65, ofräscha, tölpiga och väldigt o-charmerande.

Varför tror de då att det skulle vara lättare för dem att attrahera en 25årig söt receptionist när de är ca 65, ofräscha, tölpiga och väldigt o-charmerande OCH aspackade.

Heja Mille!

Hörde att du och pappa varit inne och läst mina bloggar om "Lydiga kvinnor i Afghanistan" och "Modig Spottloska mot...", när ni pluggade inför din skoluppgift "FN-konvention om kvinnors rättigheter".
Hoppas att du fick ett eller annat värdefullt tips, jag tror du kan bli en helt fantastisk ambassadör en dag!

måndagen den 16:e november 2009

Pelargonerna får ge sig

Mina rosa höga maffiga pelargoner prunkar fortfarande utomhus och det är den 16e november! Varje morgon har jag kört - "za-za-za, bra-bra-bra, fortsätt kämpa varje da´, hura-hurra-hurraaaa!"
Och de har entusiastiskt bara blommat på.
Men nu har Arlanda haft julpyntat med granar och allt i en hel vecka, och ja, det blir svårt att kombinera, rent mentalt. Så jag måste nu ge upp, förbereda för separationen och tvinga mig in i vintertänket.

Om att vara en maskrosmamma

Jag är en sån som aldrig ger upp, jag kan gnissla sönder tänderna, pressa axlarna ända upp till öronen och ändå bara fortsätta att kämpa. Det är med denna envishet och livsvilja som jag levt för att lära sönerna varm och outsäglig kärlek, ömsesidig respekt, vikten av den stora ödmjukheten, förtröstan och att hela tiden se fråmåt, hitta det som är gott.
In absurdum har jag visat att jag alltid, oavsett vad, kommer att finnas och stå bredvid och bakom mina söner, att jag aldrig skulle svika.
Målet var självklart,de skulle aldrig nånsin behöva fråga sig vem i hela världen man kan lita på.
I sitt tal på min 50årsdag berättade Henrik om ett exempel, fredagarna i högstadiet hade Henrik håltimmar, som vi hade gjort till våra. Jag hämtade vid skolan, vi köpte pizza, kebab eller annan hämtmat och satte oss sedan i lugn och ro med levande ljus vid köksbordet och bara var.
En höstdag kom jag med full gas och skrikande bromsar, vrålade - ”Hoppa in, fort som ögat – det brinner därhemma!”
Tvättstugan på nedre plan i huset stod i lågor och jag drog till mitt heliga möte med Henrik så fort brandkåren anlänt och börjat släcka.
Galet?
Normal prioritering.

Därför gråter pappa och mormor.

Tsunamin slet Jonas, Lollo, Lina och Marcus från familjen å det absolut smärtsammaste och obeskrivligt grymmaste.
Henrik och hans halvsyster och bröder miste i ett slag sin älskade, älskade halv/store/bror med hela sin familj.
Kistorna kom hem till ceremonierna på Uppsala flygflottilj från Kao Lak under svenska flaggor, utom Marcus´som hade Djurgårdsflagga, en efter en efter en efter en.
Det finns inte ord.
Därför gråter Henriks pappa.
Och mormor.
Därför måste jag vara starkast.

Idag packar Henrik.



Afghanistan kallar och Henriks resa har skjutits fram, så nu bär det iväg.
Kramp i magen. Men tvingar bergfast fram de positiva tankarna.
Henriks överraskningshelg för Katta faller nu pladask, sviten på hotellet i Göteborg, rosorna och champagnen på rummet, The Producers och det bokade bordet får nu vänta tills i juni.
Det är bra att ha nåt gott att vänta på!

Labradorer

Labradorer älskar alla människor och är övertygade om att alla människor älskar dem.
De är också absolut övertygade om att all mat är deras mat.
Själv tycker jag att i köpet av labradorer borde ingå gratis pälssugning av hemmet minst en gång i veckan.
Jag älskar dem. Mycket,och ändå, och i alla fall.

RYS.

En miljard människor lider av hunger.

EN MILJARD.

MÄNNISKOR.

LIDER.

AV HUNGER.

söndagen den 15:e november 2009

Osmakligt efterspel

Såhär skiljer sig Försvarsmaktens offentliga version och den hemliga ISAF-versionen om varför helikoptrarna dröjde över två timmar vid bombattacken den 11e november.

FÖRSVARET: Skälet till att de tyska helikoptrarna inte kunde undsätta de svenska soldaterna som skadats efter bombattentatet i onsdags var att de blev beskjutna och var tvingade att vända.

ISAF: De vänder för att de amerikanska helikoptrarna kunde lyfta. Först när man landar upptäcker man skotthålen.

Det allra, allra viktigaste nu är som vanligt att det var nån annans fel, eller....?

Lydiga afghanska kvinnor

Ola Rothenborg skriver i dagens DN om livet för kvinnor i Afghanistan och den verklighet de lever i. Det är ett mästerligt reportage som ger en inblick i kvinnors vardag i ett förödande patriarkalt samhälle.
Rubriken är "Utbildning är nyckeln till frihet", och medan jag läser går det upp för mig att det naturligtvis är så. Men det är inte kvinnorna som behöver utbildning i första hand. Det är män, och de behöver annan utbildning, en totalt annorlunda utbildning än den de får nu.
Männen är och vill och tänker fortsätta vara familjens överhuvud, de vill inte gifta sig med en utbildad kvinna utan en lydig kvinna, de bestämmer själv vilka regler de har lust att följa, de förbjuder kvinnorna att gå ut ensamma, svara på tilltal och förväntar sig att fruarna ska vara tacksamma för att de får putsa männens skor och laga deras mat.
Kvinnor i Afghanistan kan inte själva bestämma vem de ska gifta sig med, det gör deras fäder. En av de unga kvinnorna hade varit förlovad i två år med en man hon aldrig sett, fadern tillät inte eftersom den blivande maken skulle kunna bli så pilsk och besatt av brunstighet att han därefter inte skulle klara sina studier. Vad är dessa män mest rädda för, kvinnorna eller sin egen drift? Om det blir äktenskapligt gnissel så måste man vända sig till far som löser problemen.
Det tycks mig som om islam inte är själva problemet, utan uppfostran, uråldriga seder och as-sjuka traditioner.
Men ingen av kvinnorna i intervjun vill istället hellre vara man.
En av de utbildade kvinnorna som vågat delta i intervjun svarar - När jag växte upp och såg hur män bar sig åt tänkte jag: tack gode Gud att jag är kvinna.
Hmmmmm.

Bloggbitchar, varför då?

Innan jag började skriva här hade jag aldrig själv läst en blogg, visste bara att jag i hela livet haft behov och längtan av att skriva.
Nu när jag är lycklig ägarinna till min egna sida i bloggosfären, så har nyfikenheten på andras sidor vaknat. Vad skrivs och tänks det om? Jag letar och upptäcker snabbt att de tjejer som får mest läsare och uppmärksamhet är kändisar och har som gemensam nämnare att "bloggbråka" och "blogghata"
Det är Blondinbella vs. Zytomierska och Gynning, Zytomierska vs. Kissie & Gynning och Zytomierska vs. Kenza.
Här haglar de virtuella snytingarna, de hånar varandra på "dissarlistor", kallar varandra ilsket för "hycklande små skitgrisar" kommenterar rått varandras utseende
-”Jag önskar att jag kunde spruta in en självkänsla-dos i henne, i stället för all restylane som hon trycker in i läpparna.”

Oj. Voffor gör di på detta viset?

Gör killar likadant? Varför gottar vanliga sunda unga tjejer ner sig i andra tjejer som så grovt förnedrar varandra? Vad är det för behov? Skulle tjejbloggarna vilja/våga såra varandra lika rått och hämningslöst ansikte mot ansikte? Eller är det bara bakom tangentbordet i sin ensamhet som unga kvinnor njuter av att vara piss-elaka mot varandra?

Om att göra en Vanja Lundby Wedin.

Maud, Maud, Maud, vad håller du på med? Vår minister för näringslivet har låtit käften glappa, tagit stora ord i munnen, varit fördömande utan att ha på fötterna. Maud Olofson kritiserar starkt och tar avstånd från avtal som hon hävdar att hon aldrig sett. Hon tycker själv att hon är oskyldig, vit som ett lamm och kanske "förd bakom ljuset", vad vet jag. Dessvärre för Maud, så har regeringens styrelsemedlem haft full insikt, så hon borde ha haft koll på avtalet.
Varför lär de sig aldrig?
Nu väntar vi bara på snyftet om att kvinnorna granskas utifrån en annan och hårdare mall än männen.
Låt oss slippa, please.

Svenska storchefer

Under de senaste åren har vi av och till haft en debatt om svenska företagsledare på hög nivå och deras omättliga och omåttliga aptit på att förse sig själv med orimliga löner, fantasibonusar och överdådiga fallskärmar. Deras försvarare i pressen har med seriositet och dårens envishet hävdat att lönerna måste ligga i nivå med utlandets. Med bestämdhet har hävdats att det finns en stor risk för att alla dessa chefer annars lockas till utlandet och resultatet blir att Sverige dräneras på unik kompetens.
Det finns många av våra svenska företagsledare jag gärna skulle unna en lukrativ utlands-sejour, framför allt Vattenfalls VD Josefsson. Hans ego och självbelåtna flin får ändå inte plats här.